Nordic Outlook: Försiktig optimism trots ökad inflationspress

Sverige: Tappar tillfälligt kraft på grund av produktionsstörningar

Global tillväxt möter motstånd från en ansträngd produktionsapparat, kvarvarande störningar från pandemin och energiprischock. Hög inflation och lönetryck, men även stigande resursutnyttjande, tvingar centralbanker i t ex USA, Storbritannien och Norge att tidigarelägga räntehöjningar. I Euroområdet är prisökningarna mer koncentrerade till energi, vilket ger ECB möjlighet att avvakta. BNP-prognosen skrivs ned för USA men upp för Euroområdet. Överlag är tillväxtutsikterna dock stabilt positiva och den höga inflationen bedöms alltjämt som huvudsakligen övergående. Total global tillväxt justeras ned något till 5,7 procent för 2021 men är oförändrad på 4,4 procent för 2022. Svagare omvärldsefterfrågan, produktionsstörningar och viss press på konsumtionen från stigande energipriser dämpar tillfälligt svensk tillväxt. Prognosen för 2022 dras ned till 3,6 procent från 3,9 procent medan 2023 justeras upp 0,2 procentenheter till 2,5 procent. Riksbanken tar små steg mot en stramare penningpolitik och under 2023 genomförs en första räntehöjning.

Stark global efterfrågan testar en pandemipåverkad utbudssida

Våra positiva globala tillväxtutsikter utmanas nu av växande osäkerhet på flera fronter. Störda värdekedjor hämmar industrin. Kraftigt stigande energipriser gröper ur hushållens köpkraft och sammanfaller i USA med avvecklingen av tidigare hushållstimulanser. Arbetsmarknaden visar tydliga flaskhalstendenser i många länder, även manifesterat i snabbare löneökningar i USA och Storbritannien. Pandemin fortsätter att påverka ekonomin, när Kinas nolltolerans drabbar globala transporter och nya smittvågor håller tillbaka arbetsutbudet i USA. Världsekonomin möter även strukturella utmaningar kopplade till Kinas behov av att ställa om från en kreditdriven ekonomi och den globala övergången till en fossilfri energiförsörjning. Huvudfokus i Nordic Outlook november ligger på att analysera dessa olika faktorers varaktighet och genomslag, vilket bland annat görs i ett antal temaartiklar.

Högt men övergående pristryck prövar centralbankers tålamod

I huvudsak står sig tillväxtbilden från augusti, men prognoserna för ledande industriländer konvergerar med nedrevideringar för USA och uppskrivningar för Västeuropa. Global BNP-tillväxt justeras ned något till 5,7 procent för 2021 från 5,9 procent. BNP-prognosen för 2022 ligger kvar på 4,4 procent med stöd av nya japanska stimulanspaket medan 2023 är marginellt uppjusterad till 3,5 procent. Inflationsimpulsen blir både kraftigare och mer varaktig än väntat, framförallt i USA, medan uppgången i Västeuropa är koncentrerad till energi. Total KPI toppar något över 4 procent i Euroområdet runt årsskiftet. USA-inflationen toppar runt 7 procent i början av nästa år och ligger troligen kvar över 3 procent under hela 2022. Huvudscenariot är ändå att inflationen generellt avtar i takt med att situationen efter pandemin normaliseras och energipriserna faller tillbaka. Produktionsstörningarna väntas kulminera under första kvartalet 2022. Ett globalt skifte från varu- till tjänstekonsumtion dämpar trycket på produktionssidan. I USA väntas en snabbare uppgång i arbetsutbudet, när bidragen minskar och rädslan för viruset avtar, dämpa lönetrycket. Produktivitetshöjande investeringar kan möjliggöra en högre löneökningstakt utan att skapa inflation.

Centralbankerna ställs under det närmaste året inför ett klassiskt dilemma; höja räntan och förstärka den åtstramande effekten av en utbudschock från energisidan eller riskera att inflationsförväntningarna drar iväg, särskilt i länder som USA och Storbritannien där lönerna växlat upp. Vi ser generellt marknadsprissättningen som lite för aggressiv men har justerat upp våra styrränteprognoser. Vi räknar nu med att USA:s Fed påbörjar räntehöjningar i september 2022 till en nivå på 1,50 procent i slutet av 2023. Bank of Englands ränta landar nära Feds nivå, medan ECB ligger långt efter de anglosaxiska länderna och lämnar räntan på noll under hela prognosperioden. Obligationsmarknaden präglas av en tro på att centralbankerna prioriterar inflationsbekämpningen. Det lägger ett lock på långsiktiga tillväxts- och inflationsförväntningar och dämpar pressen uppåt på långa statsräntor. Förändringar i relativ penningpolitik driver valutamarknaden. Feds normalisering stärker dollarn till som mest 1,11 mot euron mot slutet av 2022, på längre sikt tror vi att dollarn tappar något igen kopplat till USA:s högre externa skuldnivå och inflation. Kronan har utrymme att stärkas ytterligare något mot euron på längre sikt, med stöd av starkare ekonomi och tidigare riksbankshöjning. EUR/SEK ligger på 9,70 mot slutet av prognosperioden. Om utbudsstörningarna klingar av som förväntat, inflationen dämpas och räntor inte stiger alltför snabbt finns potential kvar på börserna.

Norden/Baltikum: Hemmamarknaden driver ekonomin

Norsk BNP-tillväxt accelererar till 2,8 procent för 2021 och 3,7 procent för 2022 följt av en dämpning till 2,6 procent. Inhemsk efterfrågan får stöd av starka buffertar hos hushållen och förbättrad arbetsmarknad medan högt kapacitetsutnyttjande ger stöd för investeringar utanför oljesektorn. Fastlands-ekonomin växer med 3,5–4 procent under både 2021 och 2022 innan tillväxten dämpas av gradvis högre räntor. Norges Bank höjer takten i räntehöjningarna på grund av högt resursutnyttjande och trots en KPI-ATE-inflation under målet under hela perioden. 2023 ligger styrräntan på 1,75 procent. Även dansk ekonomi drivs av konsumtion och investeringar; BNP-tillväxten stiger till 5,0 procent i år och 3,5 procent 2022 följt av dämpning till 2,5 procent då Danmark närmar sig full sysselsättning. Finlands BNP växer med 3,5 respektive 3,0 procent under 2021 och 2022 efter en överraskande snabb förbättring på arbetsmarknaden, stigande bostadsinvesteringar och stöd för hushållens konsumtion från en mer begränsad inflationsuppgång än på andra håll. 2023 dämpas tillväxten till 1,6 procent. De baltiska ekonomierna uppvisar en stark återhämtning. Motvindar från ökad virusspridning har kortsiktigt dämpat Lettlands ekonomi men tillväxten växlar upp nästa år med stöd av ökad export och EU-stöd. Ökade uttag från pensionssystemet och starka löneökningar har gett en överraskande skjuts för konsumtionen och hela BNP i Estland; starka indikatorer tyder på fortsatt god och balanserad, tillväxt 2022. Litauens ekonomi hämmas alltmer av flaskhalsar för insatsvaror och på arbetsmarknaden och inflationen närmar sig tvåsiffriga nivåer i början av nästa år. BNP-gapet sluts i år och ekonomin växer nära trend under 2022–2023.

Sverige: Tappar tillfälligt kraft på grund av produktionsstörningar

Lite svagare orderingång från omvärlden, produktionsstörningar och viss konsumtionsavmattning från stigande energipriser dämpar svensk tillväxt de närmaste kvartalen. Prognosen för 2022 dras ned till 3,6 procent från 3,9 procent medan 2023 justeras upp 0,2 procentenheter till 2,5 procent. BNP-nivån passerar den tidigare trenden mot slutet av nästa år.

Industrins framtidstro ligger nära historiska toppnivåer men i nuläget främst drivet av rekordstora orderböcker och låga lagernivåer, snarare än orderflöde och produktion. Vi räknar med att produktionsproblemen i industrin lättar i mitten av 2022 och nedjusteringen för exporten nästa år motsvaras av en nästan lika stor uppjustering 2023. Högt kapacitetsutnyttjande och fyllda orderböcker talar för att industrins investeringar växlar upp markant det närmaste året. En tydlig återhämtning för bostadsbyggandet bidrar till ljusare investeringsutsikter. Hushållens konsumtion har varit tudelad med stark uppgång för detaljhandeln medan tjänstekonsumtionen länge varit nedpressad men med en rejäl återhämtning sedan restriktionerna avvecklades. Att konsumtionen fortfarande har en bit kvar till den tidigare trenden, samtidigt som hushållens ekonomi är stark och arbetsmarknadsläget förbättras, talar för en fortsatt stark uppgång. Vi räknar med att konsumtionen stiger med 3,7 respektive 2,2 procent 2022–2023. En statistikomläggning försvårar tolkningen av arbetsmarknaden. Sysselsättningen har enligt våra skattningar återtagit nästan hela fallet och kortsiktiga indikatorer tyder på att uppgången fortsätter. Arbetslösheten väntas närma sig de ca 7,2 procent som gällde när krisen bröt ut medan tillväxten i arbetsutbudet avtar jämfört med tidigare starka uppgång. Resursutnyttjandet närmar sig därmed historiska toppar, men långa avtal på relativt låg nivå gör att löneresponsens ändå blir svag. Nästa avtalsrörelse är långt fram och sker i ett läge där inflationen hunnit växla ned även om det är osäkert i vilken grad den fackliga sidan kommer att kräva kompensation för tidigare inflation. 

Svensk inflation har stigit kraftigt under hösten även om uppgången är måttlig jämfört med omvärlden. Energipriser är än så länge den dominerande drivkraften men stigande internationella priser på livsmedel gör att KPIF exklusive energi stiger gradvis till 2,5 procent i mitten av nästa år för att därefter falla tillbaka nära målet i slutet av året. Riksbanken har hittills stått fast vid att räntehöjningar inte är aktuella under överskådlig tid. Stark tillväxt och en allt stramare svensk arbetsmarknad väcker frågan om Riksbanken verkligen kommer att välja en helt annan väg än de flesta andra centralbanker. Vi väntar oss att Riksbanken i november lägger in en viss sannolikhet för en räntehöjning 2024 i sin bana. Därefter börjar man tydligare signalera en viss normalisering av penningpolitiken. Första steget är att minska balansräkningen; under 2023 tror vi att en första räntehöjning genomförs. 

De offentliga finanserna har gått starka genom krisen. Budgetunderskottet minskar från 2,8 procent av BNP 2020 och 2023 nås ett överskott på knapp 1 procent av BNP. Saldoförbättringen och stigande BNP gör att den offentliga skulden troligen hamnar under skuldankaret på 35 procent av BNP redan nästa år. Förändringar i ramverket har åter aktualiserats. Vi ser det som troligt att ett balansmål införs och ser ett växande stöd för att införa en investeringsbudget för att underlätta lånefinansiering av långsiktiga investeringsbehov inom infrastruktur och klimatomställning. En sådan omläggning kommer dock sannolikt inte i närtid.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i augusti 2021)
 

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Håkan Frisén: 070-763 8067
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Lina Fransson: 08-506 232 02
Per Hammarlund: 076-038 9605
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, Pressansvarig
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 15 500 medarbetare. Den 30 september 2021 uppgick koncernens balansomslutning till 3 585 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 422 miljarder kronor. Läs mer om SEB på https://www.sebgroup.com/sv