Nordic Outlook: Fortsatt normalisering trots ökande utmaningar

Report this content

Återhämtningen från pandemin utmanas i början av 2022 av hög inflation, snabb smittspridning och geopolitiska risker. Centralbankerna skyndar på normaliseringen av räntor och amerikanska Federal Reserves planer på att börja banta sin balansräkning skrämmer börs- och räntemarknaderna. Säkerhetspolitiska spänningar mellan Ryssland och det europeiska närområdet är en ny riskfaktor för särskilt Norden, Baltikum och Tyskland. Tillväxten fortsätter dock att få stöd av stora hushållsbuffertar och uppdämda konsumtionsbehov av tjänster när pandemin lättar, och inflationskrafterna väntas kulminera i inledningen av året. Tillväxtprognoserna förblir därmed relativt stabila. Svensk ekonomi växer med ungefär 3 procent både i år och nästa år och Riksbanken höjer reporäntan två gånger under andra halvan av 2023. Vi förväntar oss att de övriga nordiska ekonomierna fortsätter att växa i god fart i år, med endast små prognosrevideringar.

– Prognosbilden har av flera skäl blivit mer osäker men vi ser också ökade förhoppningar om en ljusning för pandemin när den senaste vågen väl har passerat. Prognosen baseras på antagandet att effekterna på ekonomin lättar inom en snar framtid och att nya betydande störningar kan undvikas i Europa och Nordamerika, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Global ekonomi: Balansgång för centralbanker mellan hög inflation och marknad
Global tillväxt väntas sakta av från nära 6 procent 2021 till drygt 4 procent i år. Hög inflation, som gröper ur hushållens köpkraft, samt effekterna från omikronvågen i början av året bidrar till att BNP-tillväxten justeras ned med ungefär en kvarts procentenhet för såväl global ekonomi som för OECD-området. Snabbare finanspolitisk åtstramning efter att president Joe Biden misslyckats att ena det Demokratiska partiet bakom sina reformplaner bidrar till nedrevideringen i USA medan europeiska hushåll pressas av höga energipriser.

Inflationen ser ut att bita sig fast längre än väntat, men vi står ändå fast vid vyn att den faller tillbaka markant mot slutet av 2022, drivet av kulminerande energipriser och gradvisa lättnader i ansträngda produktionskedjor. Att arbetslösheten i många länder fallit till nivåer på eller nära nivåerna innan pandemin har ökat pressen på centralbankerna att dra tillbaka stimulanserna från pandemin. Amerikanska Fed inleder gradvisa räntehöjningar i mars mot en nivå på 2,0 procent i slutet av 2023, och slår därmed följe med centralbankerna i Storbritannien och Norge, medan Europeiska Centralbanken, ECB, börjar strama åt först i slutet av 2023. Nedåtriskerna i prognosen är i första hand kopplade till inflationschocken och risken för att centralbankerna tvingas agera på ett sätt som sätter stopp för återhämtningen. Den upptrappade säkerhetspolitiska spänningen i relationen mellan Ryssland och det europeiska närområdet är ett annat hot.

– Skulle vi se tecken på en mer tydlig pris- och lönespiral måste centralbankerna strama åt så att inte inflationsförväntningarna drar iväg och tappar kontakt med inflationsmålen. Då finns det risk för stora nedgångar för aktie- och bostadspriser. Vad gäller geopolitiken är erfarenheterna att det krävs en exceptionell händelseutveckling för att denna typ av spänningar ska påverka den ekonomiska aktiviteten under en längre tid. En rysk invasion av Ukraina skulle dock kunna få nästan oöverskådliga konsekvenser för energipriserna, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Sverige: Riksbanken tidigarelägger räntehöjning
Även svensk ekonomi tappar kraft de närmaste kvartalen men tillväxten väntas ta ny fart när de globala produktionsstörningarna lättar och energipriserna faller tillbaka. Efter en starkare än väntad uppgång på nära 5 procent ifjol växer BNP med 3 procent i år, ungefär en halv procentenhet lägre tillväxt än i föregående prognos i november, medan utsikterna för 2023 justeras upp en aning till 2,7 procent. Konsumtionen ökar trots inflationsmotvind och arbetsmarknaden blir allt hetare. Bostadspriserna fortsätter uppåt men i en lugnare takt än tidigare i en osäkrare räntemiljö.

Inflationen (KPIF) väntas ligga kvar över 4 procent under första halvåret, för att sedan falla tillbaka under senare delen av 2022. Uppgången i kärninflationen exklusive energipriser ser ut att bli måttlig jämfört med de flesta andra länder men hamnar ändå på de högsta nivåerna sedan inflationsmålet infördes i mitten på 90-talet. Det reser frågor kring Riksbankens försiktiga räntebana.

– Riksbanken har historiskt inte varit rädda för att sticka ut. Men med en allt stramare arbetsmarknad och stigande löneökningstakt är det tveksamt om Riksbanken verkligen kommer att välja en helt annan väg än de flesta andra centralbanker. Vår prognos är två höjningar under andra halvåret 2023 medan balansräkningen börjar bantas redan i år, säger Jens Magnusson.

Norden: Norges Bank fortsätter med sina räntehöjningar
De övriga nordiska ekonomierna fortsätter att växa i god fart i år, med endast små prognosrevideringar jämfört med november. Ett stramt resursläge leder dock till ett ökande pris- och lönetryck i Norge och Norges Bank fortsätter att höja räntan i ytterligare fyra steg i år. I Danmark kan kortsiktigt tryck på kronen tvinga centralbanken till nya interventioner. 

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i november 2021):

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2020 2021 2022 2023
USA -3,4 5,6 (5,6) 3,5 (3,9) 2,1 (2,2)
Euroområdet -6,4 5,3 (5,1) 4,0 (4,4) 2,9 (2,6)
Storbritannien -9,4 7,2 (6,9) 4,5 (4,9) 2,9 (2,8)
Japan -4,6 2,0 (2,5) 3,2 (2,7) 1,2 (1,2)
OECD -4,6 5,2 (5,2) 3,7 (3,9) 2,4 (2,4)
Kina 2,2 8,1 (8,2) 5,2 (5,2) 5,4 (5,4)
Norden -2,2 4,2 (4,1) 3,3 (3,5) 2,5 (2,4)
Baltikum -1,7 5,6 (5,7) 3,8 (4,0) 3,4 (3,5)
Världen (PPP) -3,3 5,8 (5,7) 4,1 (4,4) 3,6 (3,5)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %
Norge -0,7 3,9 (2,8) 4,0 (3,7) 2,5 (2,6)
Danmark -2,1 4,0 (5,0) 3,3 (3,5) 3,0 (2,5)
Finland -2,8 3,5 (3,5) 3,0 (3,0) 1,6 (1,6)
Litauen  -0,1 4,9 (4,9) 3,5 (3,6) 3,3 (3,3)
Lettland -3,6 4,5 (4,5) 4,6 (5,0) 3,8 (4,2)
Estland -3,0 8,2 (8,8) 3,2 (3,8) 3,0 (3,0)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk -2,8 4,9 (4,6) 3,0 (3,6) 2,7 (2,5)
BNP, dagkorrigerad -3,0 4,8 (4,5) 3,1 (3,6) 2,8 (2,6)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 8,8 8,8 (8,8) 7,6 (7,7) 7,2 (7,3)
KPI 0,5 2,2 (2,0) 3,1 (2,5) 1,7 (1,5)
KPIF 0,5 2,4 (2,3) 3,3 (2,6) 1,5 (1,5)
Offentligt saldo (% av BNP) -2,8 -0,6 (-1,0) 0,7 (0,0) 0,7 (0,7)
Reporänta (dec) 0,0 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,50 (0,25)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,05 10,29 (10,00) 10,05 (9,90) 9,70 (9,70)

Mer information om Nordic Outlook, samt presentationen av rapporten, finner du på sebgroup.com/nordicoutlook

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267

Håkan Frisén: 070-763 8067
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Lina Fransson: 08-506 232 02
Per Hammarlund: 076-038 9605
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, Pressansvarig
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 15 500 medarbetare. Den 30 september 2021 uppgick koncernens balansomslutning till 3 585 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 422 miljarder kronor. Läs mer om SEB på https://www.sebgroup.com/sv

Prenumerera