Nordic Outlook: Inflationsrisker i fokus när covid-19 bemästras

Sverige: Lyfter andra halvåret, Riksbanken ligger still trots låg inflation

Efter ett fall på drygt tre procent 2020 växer global BNP med 5,9 respektive 4,3 procent under 2021–2022. Snabb tillväxt i USA drivet av Bidens stimulanser samt generell motståndskraft mot nya restriktioner i början av året bidrar till att utsikterna ljusnat trots vårens omfattande smitt­sprid­ning. Därtill tycks nu lättnader vara nära före­stående i de flesta västeuropeiska länder. Framöver blir hushållen den viktigaste motorn när stora spar­överskott aktiveras. I USA flyttas nu fokus mot överhettningsrisker från stora stimulanser. En inflationsimpuls är på väg men bedöm­ningen är att den inte blir bestående. Det ger Fed möjlighet att vänta med räntehöjningar till 2023 men man kommer ändå ta täten i normaliseringen även denna gång. Högt hushållssparande och finanspolitiska stimulanser skapar utsikter till en stark återhämtning i svensk ekonomi under andra halvåret. BNP-tillväxten skrivs upp till 4,5 procent för i år följt av 4,0 procent för 2022. Riksbanken trappar ner obligations­köpen innan Fed och ECB. Räntan väntas ligga kvar på noll trots låg inflation kommande år.

Ekonomisk motståndskraft och vaccin banar väg för normalisering

Industrin och global handel har visat motståndskraft mot pandemin. Nu hakar arbetskraftsintensi­va tjänstesektorer gradvis på med köpstarka hushåll i nyckelrollen. Om vaccinationer kan ge en full­ständig normalisering av samhällena återstår att se. Huvudscenariot i SEB:s nya Nordic Outlook är dock att de utvecklade ekonomierna är tillbaka i utgångs­läget i år och att skillnader i vaccinations­takt inte ger bestående olikheter. Världsekonomin växer med 5,9 procent i år; upp från 5,0 procent i Nor­dic Outlook Februari. USA växer med 6,5 procent 2021 och med 4 procent 2022, en upp­revidering med två pro­centenheter för i år. Euroområdet ligger steget efter i kampen mot viruset och växer med 3,8 res­pektive 4,2 procent; i stort oförändrat jämfört med tidigare prognos. USA passerar tidigare tillväxt­trend redan 2022 medan euroområdet och Storbritannien ligger kvar med stora produktions­gap.  Skill­naderna inom EM-ekonomierna är stora. Framgångsrik kamp mot pandemin i Kina gynnar stora de­lar av Asien medan återhämtningen blir svagare för ekonomierna i Latinamerika och Afrika. Stor smitt­spridning i länder som Indien och Brasilien samt brist på vaccin i många länder tynger också utvecklingen.   

Låginflationsmiljön prövas i USA, ”grönt” ger fortsatt fiskal expansion

Överhettningsrisker från massiva finanspolitiska stimulanser i USA sätter låginflationsmiljön på dess stör­sta prov på decennier. Ett riskscenario är att utbudet av arbetskraft i USA inte svarar på ökad efterfrågan och att detta kombineras med stigande inflations­förväntningar. Huvudscenariot är att inflationsupp­gången blir måttlig. Högt hushållssparande i OECD ger en buffert när stödpolitiken grad­vis dra­s undan samtidigt som ojämnt fördelade inkomster och förmögenheter förblir en risk. På sikt finns nya argument för en expansiv politik, kopplad till reformer som förbättrar ekonomins utbudssida och grön hållbar­het. Sådana paket har klubbats igenom i EU och föreslagits av Bidenadministrationen. Bidens ambitiösa agenda gör avtryck i övriga världen med ökad statlig roll i ekonomin, försök till golv för globala bolags­skatter och ett nytt ledarskap i klimatfrågan.

Fed går före i policynormaliseringen och får dollarn att vända

Styrräntorna ligger kvar nära noll i flertalet utvecklade ekonomier både i år och 2022. Feds nya mju­ka ramverk ger utrymme att avvakta med räntehöjningar till 2023. Obligationsköpen trappas dock grad­vis ner från och med slutet av detta år och avslutas hösten 2022. Vidgade tillväxtskillnader mellan USA och Västeuropa pekar mot ett traditionellt centralbanksmönster där Fed, trots sin nya mjukare strategi, startar normaliseringen klart före ECB, som får fortsätta att brottas med obekvämt låg inflation. Dollarn stärks, efter viss motvind i närtid. Efter en uppgång till 1,24 i sommar sjunker EUR/USD gradvis till 1,13 i slutet av 2022. I ett antal temaartiklar diskuteras nya protektionistiska tendenser i världs­handeln, den gröna energiomställningen, USA-inflationen, kryptovalutor samt svenska statsfinanser.

Ny fart i Norden och Baltikum efter virusbakslag i början på året

Nya virusutbrott och skärpta restriktioner har gett en svag start på året i flera av ekonomierna i Norden och Baltikum, men återhämtningen tar ny fart senare under året. Finanspolitiska stimulanser, högt spa­ran­de och uppdämd efterfrågan ger stöd för en konsumtionsledd tillväxt i Norge. Total BNP växer med 2,6 respektive 3,5 procent. Stigande bostadspriser ökat trycket på Norges Bank och trots en inflation under målet höjs räntan redan i slutet av detta år, före de flesta andra utvecklade ekonomier. Snabbt återöppnande gör att BNP-prognosen för Danmark ligger kvar på 3,0 respektive 4,5 procent trots till­fälligt bakslag för konsumtionen under kvartal ett. I slutet av nästa år närmar sig ekonomin åter full sys­selsättning. Finland har klarat sig bra genom pandemin både hälsomässigt och ekonomiskt. Ekonomin växer med 3 procent i år, tillbaka till förkrisnivåer; 2022 bromsar tillväxten in till 2,5 procent; för högre tillväxttakter krävs ökade investeringar och ett lyft för produktiviteten.

Framgångsrika vaccinationer samt export av vaccinsubstanser driver återhämtningen i Litauen. BNP vä­xer med 4,6 respektive 3,8 procent. Kraftig finanspolitisk stimulans och utländsk efterfrågan lyfter BNP i Lettland med 3,7 respektive 5,2 procent; vaccinbrist är en nedåtrisk. Finanspolitisk stimulans i kombination med förtidsbetalda pensionspengar skapar en konsumtionsboom i Estland, BNP växer med 3,3 respektive 4,5 procent. Inflationen stiger i samtliga tre länder, drivet av bl a motståndskraftiga ar­betsmarknader och press upp på löneökningar.

Sverige: Tillväxten tar fart andra halvåret – Riksbanken ligger still

Trots utökade restriktioner har nedgången i början av året blivit mildare än befarat. Uppdrivet hus­hålls­­sparande och finanspolitiska stimulanser skapar goda utsikter för en stark åter­hämtning under an­dra halvåret. BNP-tillväxten skrivs upp till 4,5 procent för i år (från 2,8 procent) men sänks något för 2022 till 4,0 procent. I slutet av nästa år är BNP tillbaka på den tidigare tillväxttrenden.

Näringslivet visar påtaglig optimism. Varuexporten väntas vara tillbaka på tidigare trend redan kvar­tal två. Bristen på främst halvledare till fordonsindustrin är en riskfaktor givet fordons­exportens andel på 13,5 procent av total varuexport. Återhämtningen i tjänsteexporten tar längre tid; affärs­resandet når sannolikt inte tillbaka till tidigare nivåer ens på längre sikt. Investeringarna har stått emot krisen rela­tivt väl. Maskininvesteringarna ökar i god takt. Bostads­­investeringarna vänder upp efter flera svaga år. Rekordhöga prisökningar på bostäder saktar av när ekonomin öppnar och konsumtionen breddas.   

Sparande på rekordnivåer gör att konsumtionen stiger kraftigt under andra halvåret. Bedömningen av läget på arbetsmarknaden försvåras av en statistikomläggning. Våra egna beräkningar tyder på att sysselsättningen åter växer efter en tillfällig utplaning runt årsskiftet. Upp­gången stärks under andra halvåret. I slutet av 2022 är arbetslösheten tillbaka på förkris­nivåer. Inflationen har stigit i början av året drivet av baseffekter från låga priser under början av pan­demin samt förskjutningar i säsongs­mönster. Båda faktorerna reverseras under sommaren vilket inne­bär att inflationen vänder tydligt nedåt igen. Låga löneökningar samt prispress på importerade varor från stark krona innebär att inflationen förblir låg de närmaste åren. I slutet av perioden ligger KPIF-in­flationen på strax över 1 procent.

Goda utsikter för realekonomin och viss uppgång i inflationsförväntningar har minskar behovet av nya penningpolitiska lättnader. Riksbanken väntas gradvis trappa ned obligationsköpen i år enligt tidigare plan. Trots låg inflation går Riksbanken därmed före både Fed och ECB. Begränsat utbud av stats­obligationer och motvilja att köpa mer bostadsobligationer på en allt hetare bostads­marknad är två skäl. Delar av direktionen antyder att räntesänkningar är nästa steg om ytterligare stöd behövs. En sänkning kan inte uteslutas om en stark krona skulle trycka ned inflationen under 0,5 procent. Huvudsce­nariot är likväl att räntan ligger kvar på noll under hela prognosperioden. Att svenska obligationsrän­tor är höga i ett europeiskt perspektiv gör att Riksbankens minskade obligationsköp inte får någon stor effekt på svenska räntor; 10-årsdifferensen mot Tyskland väntas ligga kvar runt 50 punkter. Kronan fortsätter att försiktigt stärkas. EUR/SEK når ned till långsiktiga jämviktsnivåer på 9,70 i slutet av 2022. Stärks den tydligt under sin jämvikt bedömer vi en övervägande sannolikhet för nya räntesänkningar.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO februari 2021)

För mer information, kontakta:
Robert Bergqvist: 070-4451404
Håkan Frisén: 070-763 8067
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Per Hammarlund: 076-038 9605
Olle Holmgren: 070 -763 8079 
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, Pressansvarig
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 500 medarbetare. Den 31 mars 2021 uppgick koncernens balansomslutning till 3 443 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 243 miljarder kronor. Läs mer om SEB på https://www.sebgroup.com/sv