Amerikansk ekonomi bromsar återigen in när positiva effekter från stimulanspaket och utrikeshandel klingar av. Hushållen pressas av stramare krediter, ytterligare husprisfall och fortsatt försvagning på arbetsmarknaden. Lägre energipriser ger viss lättnad men Feds tidigare räntesänkningar når bara delvis fram till konsumenterna. BNP-tillväxten blir 1,6 procent i år och 0,6 procent 2009. Styrräntan ligger kvar på 2,0 procent ett år till.

 

Konjunkturen i Västeuropa faller nu brant. Tillväxten i Euro-zonen hamnar under 1 procent nästa år och i Storbritannien blir nedgången ännu djupare. Den höga inflationen fördröjer sänkningar från ECB till mars 2009. I slutet av nästa år är refiräntan 3,25 procent. Betydande regionala skillnader innebär en komplicerande omständighet för penningpolitiken. Svaga offentliga finanser och Stabilitetspaktens restriktioner innebär dessutom att finanspolitiken i många länder är bakbunden.

 

Dollarns återhämtning mot euron fortsätter i takt med att försvagningen i Västeuropa blir allt tydligare. Räntesänkningar i Europa nästa år innebär minskade korträntedifferenser som ger ytterligare stöd åt dollarn. Vikande råvarupriser verkar i samma riktning. I slutet av 2009 har EUR/USD fallit tillbaka till 1,37. Obligationsräntorna faller ytterligare i spåren av svag tillväxt och lägre styrräntor.

 

Den svenska konjunkturen försvagas på bred front när den internationella nedgången fördjupas och den inhemska efterfrågan försvagas. Tillväxten hamnar klart under trend såväl i år som 2009; treårsperioden 2008-2010 blir därmed den tillväxtmässigt svagaste perioden sedan 90-talskrisen. Avmattningen på arbetsmarknaden blir allt tydligare och nästa år sker en tydlig uppgång i arbetslösheten. Inflationen toppar snart men förblir hög det närmaste året. Lägre priser på energi och efterhand dämpat lönekostnadstryck gör att prisökningstakten vänder ned under 2009. Den allt svagare konjunkturen och ett gradvis minskat inflationshot gör att Riksbanken börjar sänka räntan i februari nästa år till 3,50 procent i slutet av 2009 och vidare till 3,0 procent en bit in i 2010. Kronan håller i huvudsak jämna steg med euron men försvagas mot dollarn och därmed också i handelsviktade termer. 

 

De starka statsfinanserna öppnar för betydande finanspolitiska stimulanser de kommande åren. Vi räknar med stimulanser kring 40 miljarder kronor såväl i 2009 års budget som i budgeten inför valåret 2010. Kombinationen av dessa åtgärder och den svaga konjunkturen gör att de offentliga finanserna försvagas i snabb takt och vänds till ett underskott motsvarande 1,3 procent av BNP 2010. Den sammanlagda försämringen av de offentliga finanserna 2007-2010 uppgår därmed till cirka 5 procent av BNP.

 

 

Nyckeltal i svensk ekonomi 

Årlig procentuell förändring

 

	2007	2008	2009	2010
BNP, dagkorrigerad	2,9	1,4	0,9	1,8
Arbetslöshet (%) (ILO-definition)	6,2	6,2	7,0	7,3
KPI-inflation	2,2	3,9	3,2	1,7
Offentligt saldo (% av BNP)	3,5	2,9	0,4	-1,3
Reporänta (dec)	4,00	4,75	3,50	3,00
Växelkurs, EUR/SEK (dec)	9,43	9,45	9,45	9,30

 

SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Polen, Ukraina och Ryssland och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ytterligare tio länder. Den 30 juni 2008 uppgick koncernens balansomslutning till 2 304 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 295 miljarder kronor. Koncernen har cirka 22 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.

_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:

Robert Bergqvist 08-506 23016

Håkan Frisén 08-763 80 67

Mattias Bruer 08-763 85 07

Bo Enegren 08-763 85 94

Mikael Johansson 08-763 80 93

Tomas Lindström 08-763 82 97

 

Presskontakt: Elisabeth Lennhede, 070-763 99 16