SEB: Eastern European Outlook: Fortsatt hyfsad tillväxt i norra Östeuropa. Euro-inträde dröjer flera år för de flesta östländer

Konjunkturen i Östeuropa har bottnat ur de senaste tre-sex månaderna, likt bilden i västvärlden. Och precis som mönstret i Västeuropa går norra delen av Östeuropa bättre än den södra. Främst Baltikum men även Ryssland och Polen fortsätter 2013-2014 att visa en hyfsad BNP-tillväxt, medan Ukraina är fast i stagnation även i år. Länder i centrala/södra Östeuropa som Tjeckien och Ungern reser sig ytterst långsamt ur recession och Kroatien och Slovenien visar fortsatt kräftgång. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Att norra delen av Östeuropa visar relativt god motståndskraft mot global avmattning och skuldkris i eurozonen beror i hög grad på att ekonomierna och banksektorerna där är i relativt gott fundamentalt skick, och att Ryssland gynnas av fortsatt högt oljepris på runt 110 USD/fat. Östländerna i syd har större interna obalanser och bankerna där är mer pressade av problemen i Västeuropa.

Arbetslösheten fortsätter gradvis nedåt i Baltikum och Ryssland men den stiger i Polen i år och fastnar på hög nivå i Ukraina. Senaste årens stora emigration från Baltikum leder till vissa flaskhalsproblem på arbetsmarknaderna. Även om löneökningarna generellt tilltar så är kostnadsläget under kontroll, med viss reservation för Estland. Exportens konkurrenskraft är därmed fortsatt god efter de tidigare interndevalveringarna. I Ryssland har arbetslösheten redan gått under jämviktsnivån, vilket skapar kostnadstryck och växtproblem allmänt. Inflationen fortsätter i år att sjunka i Baltikum och Polen men stiger något i Ryssland och vänder uppåt tydligt i Ukraina trots ekonomisk kris.

En särskild temaartikel i rapporten belyser euro-tidtabellen för de sju EU-länder från Östeuropa som ännu står utanför eurozonen. Bara Lettland klarar i dagsläget alla kraven för euro-medlemskap, visar SEB:s analys. SEB:s bedömning är sedan länge att Lettland planenligt kommer att konvertera till euron 2014; landet väntas med god marginal uppfylla alla Maastrichtkriterier i vårens kommande utvärderingar av EU-kommissionen och ECB. Men någon våg av nya anslutningar från öst-länder i EU är inte att vänta; för de flesta dröjer euro-inträden flera år. Det främsta skälet är att regeringarna, med undantag av Litauens, prioriterat ned euro-ambitionerna p g a krisen i eurozonen.

"De flesta regeringar i Östeuropa, med undantag för Lettland och Litauen, bedömer nog att det är alltför osäkert att gå med i eurozonen de allra närmaste åren. Krisen har skapat oklarhet vart eurozonen är på väg i termer av bl a överstatlighet inom finanspolitik samt eurons stabilitet i allmänhet. Östländerna avvaktar eurokrisens utgång innan eurofrågan åter kommer upp på den politiska agendan" säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Detta är tillväxtprognoserna för de sex länder som Eastern European Outlook täcker:

• Rysslands tillväxt varvar ned något till 3,0 procent i år och 3,5 procent 2014. "Ekonomin slår med den historiskt låga arbetslösheten redan i resurstaket och omfattande reformer krävs för att lyfta tillväxtpotentialen till president Putins mål på 5-6 procent" konstaterar Andreas Johnson, ansvarig för Ryssland- och Ukraina-analyserna.
• Polen repar sig från en djup inhemsk svacka, delvis med stöd av senaste halvårets stora räntefall - centralbanken har dock sänkt färdigt. BNP ökar i år i ungefär samma takt som i fjol, med 2,1 procent, och 2014 stiger tillväxten till 3,5 procent, dock ännu under potentialen på runt 4 procent.
• Ukraina får även i år nolltillväxt och 2014 ökar BNP med 1,8 procent. Ekonomin är hårt pressad av ett stort bytesbalansunderskott och sviktande förtroende. Ett nytt nödlån från IMF behövs och en devalvering väntas andra kvartalet i år.
• Estlands tillväxt stärks från 3,2 procent i fjol till 3,8 respektive 3,7 procent de närmaste åren. Detta är ännu under potentiell tillväxt som för alla baltstater bedöms ligga runt 4 procent. Tillväxten blir som i övriga Baltikum relativt balanserad.
• Lettland fortsätter att växa snabbast av alla EU-länder. En temporär dämpning från 5,5 procent i fjol till 3,8 procent sker i år och 2014 är tillväxten åter 5 procent.
• Litauens BNP ökar med 3,2 procent i år och 3,5 procent 2014, efter fjolårets tillväxt på 3,6 procent.