SEB: Välfärdsutmaningar för gig-jobbare kartlagda

SEB:s Välfärdsbarometer 2018 har kartlagt attityder och utmaningar på välfärdsområdet för den växande grupp som har tillfälliga anställningar, de så kallade gig-jobbarna. Det är många som vill gig-jobba. Nästan en av fyra skulle föredra att vara frilansare om de kunde välja fritt. Men finansiering och tillgång till olika välfärdstjänster kan vara en utmaning för gig-jobbare.

Flertalet uppfattar att gig-jobb innebär sämre ekonomisk ersättning vid sjukdom och arbetslöshet, svårigheter att ta lån, lägre pension och sämre ersättning vid föräldraledighet. Fördelar med gig-jobb som en majoritet lyfter fram är att det ökar möjligheterna att byta arbete och karriär samt att det är ett bra sätt att fasa sig in på och ut från arbetsmarknaden.

- Problemen med tillfälliga anställningar och korta påhugg är verkliga men kan hanteras. Det krävs dock större framförhållning och ansvarstagande av individen än vad som krävs vid traditionella anställningar och de offentliga välfärdssystemen är ibland dåligt anpassade till gig-jobbarnas behov. Kunskap, sparande och försäkringar är viktiga delar för att skapa trygghet på den nya arbetsmarknaden, kommenterar Jens Magnusson SEB:s privatekonom.

- Man behöver kunna parera kortsiktiga svängningar i arbetsförmåga och inkomster. Individen behöver också ett långsiktigt sparande för att möjliggöra en stabil levnadsstandard efter att yrkeslivet tagit slut.

Väljarna: Förbättra sjukvården, skolan och pensionerna
SEB:s Välfärdsbarometer 2018 har även kartlagt den svenska allmänhetens syn på olika välfärdsområden. Missnöjet är utbrett, men det är två områden som sticker ut, sjukvården samt skolan och barnomsorgen. Det är de två välfärdsområden där det är viktigast med förbättringar, enligt svenska folket.

Trots att sjukvård samt barnomsorg och skola anses fungera relativt väl, tillhör dessa områden tillsammans med äldreomsorgen och pensionerna (som däremot anses fungera relativt dåligt) de välfärdstjänster som allmänheten tycker är viktigast att förbättra. Därefter följer insatser för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet, sjukförsäkring och tandvård. Förbättringar av övriga välfärdstjänster prioriteras av mindre än tio procent av allmänheten.

Det välfärdsområde som uppvisar allra lägst förtroende är pensionerna. Förbättringar av pensionerna prioriteras också högt av den svenska allmänheten. SEB:s Välfärdsbarometer har även kartlagt när vi vill och när vi förväntar oss att kunna gå i pension. Var tredje svensk i arbetsför ålder vill enligt årets mätning gå i pension innan 64, trots att det framöver inte kommer vara möjligt att ta ut allmän pension förrän man fyllt 64.

- Det finns ett glapp mellan hur länge vi vill arbeta och hur länge vi behöver arbeta framöver. Här krävs det ett vägval för svenskarna framöver - antingen måste välfärdsambitionerna och pensionerna skruvas ned, eller så måste vi arbeta längre och eller spara mer, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Välfärdsindex i Sverige lägst i Norden
Välfärdsbarometern 2018 redovisar också SEB:s Välfärdsindex, mätningen för att kartlägga attityderna kring de mest centrala delarna i vårt välfärdssystem.

• Norge, Finland och Danmark utgör en tätt samlad topptrio i 2018 års upplaga av SEB:s nordiska Välfärdsindex. Sverige ligger som tidigare klart efter övriga nordiska länder, även om den svenska nivån stiger för fjärde året i rad.
  
  
• Tandvården är även 2018 det välfärdsområde som får det högsta samlade betyget i både Sverige och i Norden som helhet.
   
• Pensionerna är ett av de välfärdsområden som åtnjuter lägst förtroende i hela Norden och allra lägst i Sverige.
  
  
• I Sverige är förtroendet för Arbetsförmedlingen lågt, men det har stigit klart sedan 2014.
  
  
• Tilltron till vård i tid är relativt god, men något sjunkande i Norge, Finland och Danmark. Även på detta område är Sveriges index tydligt efter grannländerna och trenden är negativ.

Hela rapporten finns tillgänglig på www.sebgroup.com/sv