SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2018

Skakiga börser bryter hushållens rekordtrend

• Största nedgången i Sparbarometerns historia

             
De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter föll under det fjärde kvartalet 2018 och bryter hushållens rekordtrend. Nedgången beror främst på fallande aktietillgångar. Under kvartalet var fastighetstillgångarna mer eller mindre oförändrade medan räntetillgångarna minskade något. Det visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2018 som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet backade under det fjärde kvartalet med 595 miljarder kronor (-3,7 procent) och uppgick vid utgången av 2018 till 15 393 miljarder kronor. Den stora nedgången under kvartalet gör också att nettoförmögenheten vid utgången av 2018 är något mindre än vid utgången av 2017. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet minskade med 543 miljarder kronor till 19 628 miljarder kronor. Det största bidraget till nedgången kom från fallande aktietillgångar (-7,7 procent). Hushållens nysparande uppgick till 58 miljarder kronor under fjärde kvartalet, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 

• Nedgången i hushållens förmögenhet under fjärde kvartalet är den största som uppmätts under Sparbarometerns 23-åriga historia. Det fjärde kvartalet var så svagt att även helåret 2018 slutade på minus för hushållen. Det är också intressant att det är de skakiga aktiemarknaderna som orsakade nedgången, trots att den stora oron under större delen av året handlade om risken för fallande bostadsvärden. Nedgången på börsen slår förstås mot sparandet i aktier och fonder men även mot pensionssparandet. Var tredje förlorad förmögenhetskrona kommer från hushållens pensionstillgångar, som tjänste- och premiepension, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 52 miljarder kronor (1,2 procent), vilket är en oförändrad ökningstakt jämfört med föregående kvartal men tydligt lägre än motsvarande kvartal föregående år (1,8 procent). På årsbasis sjönk ökningstakten för fjärde kvartalet i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan hösten 2014 (5,2 procent). Hushållens konsumtionslån var för femte kvartalet i rad den lånekategori som växer snabbast. Konsumtionslånen ökade med 1,6 procent och är nu större än studielånen som ökade med 1,0 procent under kvartalet. Samtidigt utgör konsumtionslån och studielån tillsammans bara ca 10 procent av hushållens totala skuldstock. Övriga lån ökade med 1,0 procent och bostadslånen med 1,4 procent. Bostadslånen står för 77,7 procent av hushållens samlade skulder.

• Hushållens balansräkning försämrades under fjärde kvartalet 2018. Tillgångssidan minskade kraftigt på grund av den negativa börsutvecklingen. Samtidigt fortsatte skulderna att växa, om än i lägre takt än vi sett de senaste åren. Sammantaget försämrades hushållens nettoförmögenhet med nästan 600 miljarder kronor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg storleksordningarna. Hushållens totala tillgångar är trots nedgången nästan fem gånger så stora som skulderna, säger Jens Magnusson. 

Hushållens tillgångar och skulder, fjärde kvartalet 2018, mdr kr

Fördelning av hushållens tillgångar, fjärde kvartalet 2018