När bytesaktiviteten var som högst år 2000 flyttades stora belopp till högriskfonder, men när börsraset började tas på allvar under år 2001flyttades inte samma volymer till lågriskfonder. Man verkar istället ha agerat efter devisen "sitt still i båten" och invänta en kursuppgång. Ett undantag var dock september 2001 då bytena till lågriskfonder ökade kraftigt som en följd av terrordåden. Den minskade fondbytesaktiviteten under 2001 gällde ej den äldsta åldersgruppen, som gjorde fler fondbyten år 2001 än 2000. Det kan hänga samman med att pensionsåldern närmar sig och man därför vill flytta från fallande aktiefonder till säkrare räntebärande fonder.

 

Antalet engångsinsättningar i SEBs IPS-sparande föll år 2001 jämfört med 2000, sannolikt som en effekt av fallande börskurser och osäkra prognoser om den fortsatta utvecklingen. När det gällde det automatiska månadssparandet däremot fortsatte både antalet konton och sparbeloppen att stiga. En uppdelning på kön och ålder visar att fler yngre än äldre sparar i IPS, och fler kvinnor än män sparar i IPS. Däremot sparar männen och de äldre högre belopp.

 

- Vi ser i analysen att många kunder gör relativt medvetna val när de påbörjar sitt trygghetssparande, men sedan ett sparande väl rullat igång förhåller sig en stor skara passiva oavsett utvecklingen. Detta gäller särskilt automatiskt månadssparande. De som trots allt är aktiva och byter fonder verkar följa börsutvecklingen nära och basera sparbesluten på detta. Under börsuppgången var deras riskbenägenhet mycket hög, och den föll först när börsfallet visade sig bli långvarigt, säger Carin Kamsvåg på SEB Trygg Livs Välfärdsanalys.

 

För ytterligare information, kontakta:
Carin Kamsvåg, Välfärdsanalys SEB Trygg Liv, 08-785 11 71
Anna Selberg, informationschef SEB Trygg Liv, 08-785 11 46, 070-763 81 54