Sverige långt från toppen i nordiska välfärdsligan

För tionde året i rad har SEB:s Välfärdsbarometer kartlagt svenska folkets och våra nordiska grannars syn på välfärden. I årets mätning hamnar Finland i topp och noterar det hittills högsta samlade omdömet om välfärden. Sverige ligger klart efter Norge (58), Danmark (60) och Finland (61) och har gjort det sedan mätningarna startade 2011. Sverige uppvisar störst missnöje för områdena assistans vid arbetslöshet, arbetslöshetsersättning, pensioner och äldreomsorg.

– Allmänhetens förväntningar på äldreomsorgen var låga och fallande redan innan coronakrisen, och det är sannolikt att den opinionen kombinerat med vårens utmaningar gör äldreomsorgen till en viktigare politisk fråga framöver, konstaterar SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

SEB:s Välfärdsbarometer har även undersökt svenska folkets önskemål och förväntningar när det gäller pensionsålder. I år noteras det största uppmätta gapet – 3,5 år – mellan svenskarnas förväntade (67,4 år) och önskade pensionsålder (63,9 år) sedan Välfärdsbarometern började mäta detta år 2008. Störst är gapet bland kvinnor, de under 30 år samt de med arbetaryrken.

– Svenskarna skulle vilja gå i pension tidigare än de gör idag men det mesta tyder på att de kommer att behöva göra det betydligt senare. Pensionen kan i huvudsak bara höjas genom ett längre arbetsliv och ett ökat sparande och för de flesta gäller det att försöka göra både och. Det gäller att i tid planera sin pension, hur man önskar leva då och vilka ekonomiska behov man kommer att ha. Det gäller inte minst de unga, som å ena sidan är oroliga för pensionen men å andra sidan har stora möjligheter att påverka den, kommenterar Jens Magnusson.

– Idag är missnöjet med äldreomsorg och pensioner stort, vilket bidragit till politiskt fokus och reformförslag på̊ dessa områden. Men det saknas övergripande och heltäckande debatt och förslag om hur välfärden på sikt ska finansieras och organiseras för att leva upp till allmänhetens förväntningar. Årets välfärdsbarometer, och även den ekonomiska situationen efter coronakrisen, visar att allmänheten är redo för att denna debatt förs öppet, avslutar Jens Magnusson.

Välfärdsindex backar efter fem år av uppgång
En del av Välfärdsbarometern utgörs av SEB:s sammanvägda Välfärdsindex – en mätning som kartlägger människors attityder kring de mest centrala delarna i vårt välfärdssystem.

• Efter fem år med stigande välfärdsindex tappar Sverige i år, till 51 i index, och är därmed tillbaka på samma nivå som vid det första indexet 2011. Sverige ligger fortsatt klart efter övriga nordiska länder.
• Finland toppar välfärdsindex och noterar sin hittills högsta nivå. De tydligaste förbättringarna syns när det gäller likvärdigheten, försörjningsstödet, äldreomsorgen och pensionerna. Avseende barnomsorg, skola och försörjningsstöd är avståndet till övriga länder betydande.
• I Norden får tandvård och vård av hög kvalitet högst omdömen. Lägst omdömen får assistans för att komma tillbaka till arbetslivet vid arbetslöshet, arbetslöshetsersättning, pensioner och äldreomsorg.
• På ett välfärdsområde utmärker sig Sverige positivt och ligger i topp, föräldraindex. Vi är uppenbarligen fortsatt nöjda med nivån på t.ex. barnbidrag och föräldrapenning.
• En knapp majoritet anser att välfärden i Sverige har försämrats de senaste tio åren och nästan hälften tror att det kommer att bli sämre även de kommande tio åren. De yngsta har den ljusaste synen på utvecklingen.

Hela rapporten finns tillgänglig i bifogad bilaga samt på www.sebgroup.com/sv