Internationella dagen mot våld mot kvinnor - Var tionde svensk är utsatt för digitalt våld
Idag, den 25 november, infaller internationella dagen mot våld mot kvinnor. Ämnet har varit återkommande under pandemin, efter att många nationella och internationella organisationer har larmat om ökat våld i nära relation till följ av ökad social distansering och att vi spenderar allt mer tid i hemmet.
Ett stort problem i arbetet med att skydda våldsutsatta kvinnor är det hot som teknik medför. Det vittnar många av de kvinnojourer som cybersäkerhetsföretaget Sentor och Uppsala kvinnojour kommer i kontakt med i samband med projektet Digital kvinnofrid. Projektet syftar till att stärka den digitala säkerheten hos kvinnojourer och de kvinnor, tjejer och barn de möter i sina verksamheter, och sprida kunskapen om hur teknik kan användas på ett säkert sätt.
- För många utsatta kvinnor är digitala enheter oumbärliga verktyg när det väl är dags att bryta isoleringen och lämna sin förövare. Samtidigt skapar teknik nya arenor och nya metoder för våldsutövning. Vi har bland annat sett exempel där kvinnor har blivit spårade för att de någon gång loggat in på mailen från mannens dator, eller på grund av att kvinnan har använt ett gemensamt medlemskort i en matbutik som loggar alla köp. Tekniken tillåter således våldet att överskrida de fysiska gränserna kvinnan vidtagit och upprättat. Trots att kvinnan kan ha hittat en ny säker bostad och fått skyddade personuppgifter kan hon fortsätta bli övervakad och i värsta fall spårad, berättar Matilda Sjöstrand som ansvarig för Digital kvinnofrid på Sentor.
Unga mer utsatta
Inom ramen för projektet Digital kvinnofrid genomförde Ipsos en undersökning där 1218 svenskar fick svara på frågor om hot, övervakning och förföljelse på nätet - så kallat digitalt våld. I undersökningen uppgav 10 procent av svenskarna att de hade upplevt att en nuvarande eller tidigare partner övervakat dem via en app, telefon, dator eller sociala medier för att ta reda på var de är. I åldersgruppen 18-24 år uppgav hela 22 procent samma sak.
Studien undersökte även riskfyllda beteenden, såsom delning av lösenord. Resultatet visar att trettio procent har delat lösenord eller pinkoder till sociala medier, telefon eller e-post med en nuvarande eller tidigare partner. I åldersgruppen 25-34 var motsvarande siffra hela 49 procent.
- I kontexten “nära relationer” skapas särskilda utmaningar för teknisk säkerhet och integritet. Nära relationer utmärks ofta av tillit och förtroende, och partners förväntas dela viss information, såsom lösenord, frivilligt. Det kan vara ett sätt att uppvisa öppenhet och transparens gentemot sin partner, eller för att det helt enkelt är smidigare om partnern har tillgång till vissa konton. Men att dela lösenord kan bli förödande i de fallen då relationerna utvecklas till våldsamma, då lösenord kan ge tillgång till konton och tjänster som kan göra det möjligt för en förövare att ta ytterligare kontroll över sitt offer. Den här typen av ökad acceptans för att dela med sig av känslig information är en utveckling vi måste försöka stävja, avslutar Matilda.
* * *
Kontaktperson
Tomas Wahlstedt
Marketing Manager
tomas.wahlstedt@sentor.se
0707 573 009
Om Digital Kvinnofrid
Digital kvinnofrid är ett projekt som drivs av Uppsala Kvinnojour och cybersäkerhetsföretaget Sentor. Projektet inleddes hösten 2018, och föddes ur en vilja och ett behov av att stärka den digitala säkerheten hos kvinnojourer och de kvinnor, tjejer och barn de möter i sina verksamheter. I Sverige saknades samlad och uppdaterad kunskap om våld som utövas genom digital teknik, samt vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga och användbara. Digital kvinnofrid blev det första initiativet i Sverige som förenar kunskapsfälten mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer med IT- och informationssäkerhet.
Taggar: