Svagt förtroende för e-handelsbolag när svenskarna shoppar julklappar på nätet

Report this content

Julen närmar sig med stormsteg och svenskarna planerar att e-handla julklappar för drygt 6 miljarder kronor. I Sentors årliga rapport Svenskarnas syn på IT-säkerhet framträder dock tecken på en underliggande oro för att göra affärer med vissa aktörer på nätet. Hela 42 procent av svenskarna uppger att de inte känner sig trygga med att e-handelsföretag lagrar deras känsliga data. 

Under förra året handlade svenskarna julklappar på nätet för hela 5 miljarder kronor. I år är prognosen att denna siffra kommer att uppgå till 6 miljarder kronor, det vill säga 24 procent mer än i fjol*. Detta innebär att var tredje julklapp kommer att inhandlas via internet.   

Svenskarna rädda om sina kreditkortsuppgifter

I Sentors rapport Svenskarnas syn på IT-säkerhet 2016 har svenskarna fått ge sin syn på säkerhet kopplat till e-handel. Rapporten visar att hela 42 procent känner sig otrygga med att e-handelsföretag lagrar känslig data, såsom exempelvis adress och kreditkortsuppgifter. Bland äldre, 60-75 år, finns en ännu större rädsla där hela 70 procent känner en oro.

Sentors tekniska säkerhetskonsult Kalle Zetterlund manar till vaksamhet, men menar att man inte behöver vara orolig för att genomföra kortköp så länge man följer vissa riktlinjer.

­– Det viktigaste är att säkerställa att du är inne på en legitim webbplats och att betalningen sker krypterat. För att se detta bör man titta efter hänglåset bredvid adressfältet i webbläsaren. Syns ett hänglås där innebär det att transaktionen sker krypterat och att ingen kan läsa informationen mellan dig och mottagaren. 

Vad får svenskarna att avbryta en transaktion online?

I rapporten medger svenskar att det finns flera moment som får dem att avbryta en transaktion på en e-handelswebbplats. Främsta skälet är språkliga fel på hemsidan (85 procent), och 4 av 5 väljer också att avbryta köpet om de läst tveksamma referenser eller omdömen i sociala medier.

Nästan hälften (48 procent) struntar dock ifall webbplatsen som de ska genomföra köpet på använder sig av kryptering (HTTPS) och än mer oroande är att en femtedel av de tillfrågade skulle fortsätta med en transaktion trots att de fått upp en säkerhetscertifikatsvarning på webbplatsen.

­

­­– Om man besöker en webbplats och får en varning om problem med webbplatsens säkerhetscertifikat bör man akta sig. Det är en indikation på att någon manipulerar trafiken i syfte att avlyssna din information. Du bör i ett sådant läge kontrollera nätverket du är ansluten till, och vara extra uppmärksam på att någon kan avlyssna vad du gör där. Byt om du kan till uppkoppling över mobilnätet, då dessa normalt är svårare att avlyssna, avslutar Kalle Zetterlund.

* * *

Tips – så handlar du säkert med kort på nätet

1. Se till att företaget använder en legitim betalningsleverantör

Gör lite bakgrundskoll gällande företaget du tänkt handla från om det inte är en större välkänd aktör.
Har de ett organisationsnummer, har andra handlat av företaget, men framförallt innan du gör ett köp bör du säkerställa att de använder en legitim betalningsleverantör, som exempelvis Paypal, Klarna eller Dibs.

2. Håll webbläsare och insticksprogram uppdaterade

Löpande dyker det upp säkerhetsbrister och insticksprogram (exempelvis Flash och Java). Se till att hela tiden uppdatera till den senaste versionen. Äldre versioner kan ha allvarliga säkerhetsbrister som angripare kan utnyttja – exempelvis när du ska handla på nätet. 

3. Titta efter hänglåset
Om du betalar via webbplatsen bör du undvika ovanliga betalningssystem. Se till att överföringen sker krypterat om du betalar med kort. Titta efter hänglåset där man skriver in webbadressen och kontrollera att adressen börjar med HTTPS://.

4. Var försiktig vid inköp över publika trådlösa nätverk

Om du inte använder dig av VPN (som krypterar webbkommunikation) och ständigt håller dig på HTTPS-delen av internet så finns risken att någon angripare med god teknisk kompetens och rätt verktyg utnyttjar det faktum att ni sitter på samma nätverk. De kan då sniffa din trafik. I värsta fall kan det innebära att angriparen, om du surfar okrypterat, kan se ditt användarnamn, lösenord och eventuellt även kreditkortsuppgifter.

5. Var varsam när ett erbjudande är ”för bra för att vara sant”

Angripare försöker i allt större utsträckning vilseleda människor till webbplatser som de själva kontrollerar. Genom att göra utskick eller annonsera med väldigt bra erbjudanden kan det leda till att personer klickar sig in på webbplatsen – som vid en första anblick ser trovärdiga ut – men som i själva verket är bluff rakt igenom. Målet kan vara att stjäla personliga uppgifter och kortdata, men syftet kan också vara att infektera datorn med skadlig kod.

Om Sentors IT-säkerhetsrapport:
Rapporten är baserad på en undersökning som är utförd av Ipsos på uppdrag Sentor. Antalet svarande är 1007 personer och resultatet är riksrepresentativt och statistiskt säkerställt. 

* Enligt E-barometern 2016: http://bit.ly/2gY2Wy2

Kontaktperson
Tomas Wahlstedt
Marketing Manager
tomas.wahlstedt@sentor.se
0707 573 009 

Om Sentor   
Sentor erbjuder innovativa managerade säkerhetstjänster till kunder över hela världen. Med ett Security Operations Center bemannat av säkerhetsanalytiker 24/7 och med den senaste teknologin på marknaden, kan Sentor upptäcka och blockera attacker för våra kunder i nära realtid. Sentor har även ett team av högkvalificerade säkerhetskonsulter som stöttar företag med tjänster inom informationssäkerhet och teknisk IT-säkerhet.   

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar