Kreditgivning i utmanat läge

Sällan har vi gått in i ett nytt år där samhället i stort har en så negativ tilltro till den svenska ekonomins utveckling. Alla verkar mer eller mindre eniga om att vi kommer gå in i en lågkonjunktur under 2023. Detta drivet av högre ränteläge, kraftig inflation, höga elpriser och allmän osäkerhet i vår omvärld.

De svenska hushållens samlade lån har i stort sett vuxit oavbrutet under hela 2000-talet. Enligt SCB har varje svensk i snitt över 400 000 kronor i skulder och ungefär 2 miljoner svenskar har enligt Kronofogden någon typ av konsumtionslån, alltså lån utan säkerhet. En hög skuldnivå blir naturligt extra problematisk för den enskilde vid negativa förändringar i samhällsekonomin. Kronofogden uppskattar att ungefär 400 000 svenskar är överskuldsatta i dagsläget och därmed mycket sårbara vid till exempel arbetslöshet.

Problemet med överskuldsättning går nedåt i åldrarna. Antalet unga, 18 - 30 år, som ansöker om skuldsanering hos Kronofogden har ökat markant med en fördubbling mellan 2019–2020 och nu stabiliserat sig på en historiskt hög nivå. Att hamna i så pass stora ekonomiska problem att man väljer att ansöka om skuldsanering så tidigt i livet är inte bara förödande för individen. Det är även problematiskt för samhället i stort då bidragsbehovet ökar. Anmärkningsvärt är däremot att endast 8 procent fick sin ansökan om skuldsanering godkänd i denna ålderskategori.

Varför lånar vi så mycket?

Det finns många exempel på bra och rationella anledningar till att ta stora blancolån på ibland över hundra tusen och upp till en halv miljon. Det kan till exempel vara om syftet är att investera för att höja värdet på den bostad man äger eller om man finansierar inköp av kapitalvaror som kopplas till en realistisk amorteringsplan. Men, om syftet inte är det ovan nämnda, utan för att konsumera eller för att refinansiera en befintlig skuldbörda, så är det nog inte alltid lika klokt.

Att erbjuda samlandet av flera mindre lån till ett större som en lösning på ett ekonomiskt problem kan vara missvisande. Det kan naturligtvis fungera för att få bättre överblick och kontroll på sin ekonomi, men det kan ge en förskönad bild av verkligheten. En minskad månadskostnad mot förlängd amorteringstid kan vara en kortsiktig lättnad, men handlar också om att man skjuter återbetalningen och räntebördan på framtiden.

Finns det hopp om framtiden?

På nationell och politisk nivå finns ambitionen att dämpa kreditgivningen och utlåningen. I dagsläget finns det parallellt flera förslag som debatteras och övervägs för att minska skuldsättningen i Sverige, såsom:

• Nationellt skuldregister
• Spärrtjänster för nya konsumtions lån
• Mer resurser till kommuner för budget- och skuldrådgivning
• Uppdaterade KALP-kalkyler

Under 2023 tror vi att konjunkturläget gör att riskaptit och tillgången till riskkapital minskar och flera mindre, inte så kapitalstarka finansbolag slås ihop, köps upp eller går ur marknaden för höga blancolån. Kraven som finansbolagen ställer och kommer tvingas ställa på låntagaren kommer öka och kreditgivningen kommer bli mer restriktiv, vilket i slutändan nog är en ömsesidigt bra trend för samhället i stort. Det är viktigt att förstå att det aldrig gagnar någon part om ett lån inte kan återbetalas, varken för låntagaren eller långivaren. Men lika viktigt, att de som har goda förutsättningar för att ta ett lån ska ges möjlighet till det.

Har du frågor eller funderingar så tar vi gärna ett möte med dig för att diskutera både nuläge, framtiden och hur vi på Sergel kan hjälpa dig att navigera framåt som vinnare de kommande åren. Kontakta oss!

Taggar: