Sverige riskerar att bryta mot energieffektiviseringsdirektivet

Slutsatserna i Boverkets senaste rapport om individuell mätning av värme och varmvatten riskerar att leda till att Sverige bryter mot EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED)och i förlängningen att Sverige blir skadeståndsskyldiga. 

-          Vi menar att Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad inte är ett fullständigt underlag för regeringen att fatta beslut utifrån. Rapporten innehåller flera beräkningar och antaganden som är direkt felaktiga, vilket ger ett missvisande resultat som sedan ligger till grund för Boverkets slutsatser, säger Joakim Pålsson, ordförande SFFE, Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi.

Enligt EED ska alla medlemsländer se till att individuell mätning (IMD) av värme och varmvatten installeras i alla flerfamiljshus under förutsättning att det kan göras kostnadseffektivt. Syftet med att mäta varje lägenhets förbrukning är att öka medvetenheten hos de boende om sin energianvändning och ge dem möjligheten att minska sina utgifter genom att spara energi.

2014 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda när det är kostnadseffektivt med IMD och om några undantag från kravet skulle behövas. Boverket publicerade i november sin rapport där verket drar slutsatsen att individuell mätning inte behövs och rekommenderar regeringen att inte införa något krav. I SFFE:s remissvar som man idag skickar till regeringen redovisas kritik mot flera punkter i rapporten.

-          IMD möjliggör en mer effektiv energianvändning och lägre kostnader för både boende och fastighetsägare. Om Sverige väljer att fortsätta implementeringen av Energieffektiviseringsdirektivet (EED) enligt förslagen i Boverkets rapport kommer det resultera i att Sverige bryter mot direktivets målsättningar, säger Joakim Pålsson, ordförande SFFE

SFFE vill peka särskilt på följande problemområden i den aktuella rapporten.

• Boverket kräver inte mätning i något fall. Detta strider mot direktivet som säger att mätning är obligatoriskt utom i de fall medlemsländerna kan visa att det inte är kostnadseffektivt.
• Endast en av tre, i direktivet specificerade mätmetoder, har utvärderats av Boverket. Konsekvensen av tolkningen blir att endast den dyraste tekniken tas med i verkets beräkningar vilket kraftigt försämrar kostnadseffektiviteten för IMD.
• Boverket väljer att bara räkna besparingar från sänkt inomhustemperatur trots att stora besparingar sker genom smartare beteende från de bonde så som mindre vädring, anpassad temperatur i olika rum, lägre temperatur när man är bortrest med mera. Boverket räknar med en energibesparing på 8 procent trots att länder som har haft IMD i flera år och även svenska exempel visar på besparingar på cirka 20 procent.
• Kostnadsbilden för installation av IMD är kraftigt överdriven i Boverkets rapport. De uppskattningar som finns i rapporten visar på installationskostnader som är 10 gånger högre än de installationskostnader som SFFE har erfarenhet av.

För frågor kontakta:

Joakim Pålsson, ordförande SFFE, Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi

Telefon 040 631 60 91 eller mail joakim.palsson@techem.se