Humanitära världsdagen: Världens biståndsarbetare allt mer utsatta medan de humanitära behoven i världen ökar

​I morgon uppmärksammas FN:s dag för humanitärt arbete och kriser (World Humanitarian Day). För Sida och Sverige, en av världens största humanitära givare, är det mycket angeläget att världen i morgon sätter strålkastarljuset på de allt svårare villkoren för biståndsarbetare vid katastrofer och konflikter. Men även att vi uppmärksammar de glömda konflikterna och vikten av ett ökat långsiktigt internationellt engagemang utifrån de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.  

Aldrig förr har det humanitära arbetet varit så utsatt som det är idag. Förra året drabbades närmare 300 biståndsarbetare för någon form av attentat eller våld, av dem dödades 102 personer och 92 kidnappades. De farligaste länderna är Sudan, Somalia och Afghanistan.

 -          För att kunna nå fram till dem som mest behöver hjälpen måste vi bryta trenden i de regioner i världen där humanitärt bistånd ses som insatser med ideologiska eller religiösa förtecken. Denna situation riskerar inte bara det humanitära arbetet utan gör att de allra fattigaste och mest utsatta kan bli utan den hjälp de har rätt till i enlighet med de humanitära principerna, säger Per Byman, Sidas chef för humanitära insatser.

 Konflikter och naturkatastrofer orsakar oerhört lidande för miljontals människor varje år, ofta bland världens fattigaste, mest marginaliserade och utsatta individer. Det finns för närvarande mer än 27 miljoner människor som fördrivits inom sitt eget land och 10 miljoner flyktingar i världen. Var sjätte människa i världen är kroniskt hungrig.

 Samtidigt som hjälparbetare hamnar allt mer i skottgluggen, och möjligheterna för rent humanitära insatser minskar, ökar de humanitära behoven varje år. Mycket beroende på klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar. Många av dessa katastrofer äger dessutom rum i konfliktdrabbade områden som Sudan, Somalia eller Pakistan. Och de som drabbas hårdast är de allra fattigaste. Enligt statistik från Världsbanken bor en tredjedel av världens fattiga och extremt fattiga i områden som är i riskzonen för sådana multipla naturkatastrofer. Ofta existerar dessutom humanitära behov sida vid sida med kronisk fattigdom och underutveckling.

 -          Det humanitära arbetet måste respekteras och vi behöver öka kunskapen om att hjälpen måste fram, oberoende av var människor befinner sig i världen och oberoende av deras religiösa eller sociala grupp eller nationalitet. En annan viktig aspekt är att beslut om humanitära insatser inte får bygga på vilka konflikter som får mest mediebevakning eller vilka som kan ge politisk egenvinning för givarlandet, säger Per Byman.

 Några av årets dramatiska naturkatastrofer har inträffat i Haiti, Chile och Pakistan, vilket vi sett med varierad intensitet i svenska medier. Men många av de mest drabbade länderna når aldrig mediestrålkastarna. I östra Kongo dör en halv miljon människor varje år till följd av den utdragna konflikten och naturkatastrofer. Niger är än en gång drabbat av svält och i östra Tchad slåss sudanesiska flyktingar med den inhemska befolkningen om bristande resurser. Därför har Sverige i flera år varit en av de största givarna till exempelvis Centralafrikanska republiken och därför går svenskt humanitärt bistånd till t ex Burma, Jemen och Tchad.

Sida har 2010 en budget för humanitära insatser på 2,5 miljarder kronor. Utöver detta har UD ett multilateralt humanitärt stöd på minst 2 miljarder. Tillsammans fördelar Sverige minst 4,5 miljarder i humanitärt stöd vilket utgör 13 procent av Sveriges totala biståndsbudget. Det gör Sverige till världens sjätte största humanitära givare, eller den tredje största sett till BNI per capita.

Sverige har inte bara varit drivande för att inrätta den humanitära världsdagen, utan har också en framträdande roll i världen när det gäller det humanitära policyarbetet. FN:s organ för humanitär samordning, OCHA, kom till efter en resolution i generalförsamlingen 1991, som Sverige var med och tog fram. Likaså var Sverige en nyckelspelare när principer om gott humanitärt givarskap togs fram, som alla viktiga humanitära givare ställer upp på idag. Sverige drev också på etablerandet av FN:s globala fond för humanitärt stöd, CERF, och är den näst största givaren till den fonden.

World Humanitarian Day instiftades genom en FN-resolution 2008 till minne av de 22 människor som dog i Canal Hotel-bombningarna i Bagdad 2003. Bland dem som förlorade sina liv under det humanitära uppdraget var FN:s generalsekreterares speciella representant Sergio Vieira de Mello.

För mer information kontakta Sidas pressansvariga på 08-698 5555 eller mejla press @ sida.se