Starkt stöd för biståndet trots finanskris

Svenskarnas biståndsvilja är fortsatt hög. Det visar Sidas årliga mätning av svenskarnas inställning till utvecklingssamarbetet. Resultatet är överraskande, eftersom sämre tider brukar medföra att färre ställer sig bakom ett omfattande stöd till fattigare länder.

Vid tidigare ekonomiska kriser, exempelvis bankkrisen i början av 90-talet, har mätningarna visat en tydlig förändring mot en mindre generös inställning.

- För människorna i våra samarbetsländer är det förstås glädjande att det svenska stödet består, säger Joachim Beijmo, ställföreträdande kommunikationschef på Sida.

Sex av tio svenskar tycker att dagens statliga biståndsbudget är lagom stor eller bör ökas. 17 procent vill öka och 44 procent svarar att det är ungefär lagom stort. De som vill minska eller helt slopa biståndet utgör en femtedel av svenskarna. 15 procent vill minska och 5 procent vill helt slopa skattefinansierat bistånd. 19 procent är osäkra och svarar ”vet ej”.

Förtroendet för den statliga biståndsmyndigheten Sida ökar något jämfört med förra året. Även förtroendet för FN och EU som genomförare av svenskt utvecklingssamarbete ökar, medan förtroendet för svenska frivilligorganisationer minskar något. FN är nu den biståndsaktör som svenskarna har störst förtroende för.

- I det moderna utvecklingssamarbetet jobbar Sverige tillsammans med andra länder, ofta inom FN-organ eller EU, därför är det viktigt att svenskarna har förtroende för de här organisationerna, konstaterar Joachim Beijmo.

Sverige är ett av få länder som uppfyller FN:s rekommendation att avsätta minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för insatser mot fattigdomen i världen. Utvecklingssamarbetet genomförs framförallt av internationella organisationer som FN, EU, Världsbanken samt av den svenska biståndsmyndigheten Sida.

Stödet till det frivilliga biståndet är också starkt. Nästan hälften av de svarande uppger att de har skänkt pengar till någon frivillig biståndsorganisation under det senaste året.
Svenskarnas syn på utvecklingen i världen är fortsatt negativ, men allt fler verkar notera de framsteg som görs och har gjorts i många fattiga länder. I år höll 29 procent med om påståendet ”Levnadsvillkoren i de fattiga länderna har förbättrats avsevärt under de senaste trettio åren”, vilket är sant. För fyra år sedan var det endast 19 procent som höll med.

Opinionsmätningen har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Sida.

För mer information, kontakta Sidas presstjänst: 08-698 5555

Läs hela undersökningen på www.sida.se/opinion