Arbetsgivarnas avtalsbrott hotar freden på arbetsmarknaden

2005-11-30 Sif har beslutat att inte säga upp det tredje avtalsåret. Men om arbetsgivarna inte slutar att bryta mot överenskommelserna i det centrala löneavtalet för 2004-2007 hotas freden på arbetsmarknaden.

Det skriver Sif i dag i ett brev till Teknikarbetsgivarna. – Självklart är det oacceptabelt att arbetsgivarna på lokal nivå inte respekterar avtal vi kommit överens om centralt. Teknikarbetsgivarna måste nu gå ut och ge entydigt besked till sina medlemsföretag om att avtalen ska följas och respekteras. Detta måste komma till tydligt uttryck i lönerevisionen 2006. I annat fall riskerar nästa avtalsrörelse att haverera redan innan den ens har börjat, säger Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz. I brevet till Teknikarbetsgivarna där Sif meddelar beslutat att inte säga upp det tredje avtalsåret exemplifieras brotten mot löneavtalet. – De lokala parterna ska fördela lönepott och göra en gemensam löneöversyn för att uppnå önskad lönestruktur. Arbetsgivare bryter mot överenskommelsen genom att presentera färdiga ”förslag”, som står fast utan möjlighet till påverkan. – Parterna ska göra en genomgång av de lönepolitiska intentionerna och bör träffa en överenskommelse om formerna för den lokala lönerevisionen. Arbetsgivare bryter överenskommelsen genom att presentera färdiga fördelningsförslag, genom att på egen hand fastställa löneutrymmet eller genom att helt enkelt förhandlingsvägra, intill ingripande från central nivå. – Parterna ska enligt avtalet inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande löneskillnader förekommer. Arbetsgivare bryter mot överenskommelsen genom att vägra relevant information till klubbarna, som därmed hindras från att aktivt arbeta med diskriminerande och andra osakligt motiverade löneskillnader. Arbetsgivarnas avtalsbrott har tvingat Sif att föra upp en rad förhandlingar till central nivå. – Attityden att inte respektera avtalen genom att hindra klubbarna från insyn och delaktighet i löneförhandlingarna förekommer tyvärr inom samtliga avtalsområden. Men värst är läget inom Teknikarbetsgivarnas område, säger Mari-Ann Krantz.