Europeiska barometern för ansvarsfull bilkörning 2016: Så beter sig svenskarna vid ratten

Enligt 2016 års Bilkörningsbarometer av Företagsstiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning anser 57 procent av svenskarna att antalet omkomna i trafiken skulle kunna minska kraftigt. Det visar den årliga enkät om bilförares beteende vid ratten som utförts av Ipsos bland 13 600 européer i elva EU-länder varav 1 000 svenskar. Barometern för ansvarsfull bilkörning är en årlig kartläggning på europeisk nivå av medborgarnas körvanor och hur de utvecklas, som görs av stiftelsen sedan tre år med frågor som: Ser svenskarna trafikvåld som oundvikligt? Hur bedömer de sitt eget och andra förares uppförande vid ratten? Vilka goda och dåliga vanor har man vid ratten?

En fatalistisk inställning till trafikdöden söderut i Europa

57 % av svenskarna anser alltså att antalet personer som omkommer i trafiken skulle kunna sjunka mycket kraftigt under kommande år, att jämföra med den europeiska genomsnittssiffran 49 %. Som i nästan alla andra länder som undersöktes 2015 (med undantag för Polen), visar sig svenskarna mindre optimistiska än för ett år sedan (-2 procentenheter). Den mer fatalistiska inställningen att det kommer att bli svårt att ytterligare sänka antalet dödsoffer är särskilt stark i Slovakien, Grekland  och Tyskland, där endast 32 % respektive 33 % och 36 % av de tillfrågade anser att antalet dödsoffer skulle kunna minska betydligt.

De svenska bilförarna har en mycket god uppfattning om sin egen körförmåga...

När de utfrågas om sin egen bilkörningsförmåga, ger européerna sig själva gärna ett mycket gott betyg rent individuellt, hela 7,7 av 10 i snitt. Men svenskarna anser sig bättre ändå: Betyget 7,9/10 visar att de svenska bilförarna ser sig själva som mycket goda bilförare. Dessutom använder så gott som samtliga svenskar (98 %) minst ett positivt adjektiv för att beskriva sitt eget uppförande vid ratten: «uppmärksamma» (76 %), «lugna» (59 %), «hövliga» (32 %). Däremot är svenskarna betydligt mindre imponerade av andra bilförare: De anser att deras landsmän är «stressade» (65 % - en rekordsiffra i Europajämförelse) och «oansvariga» (32 %). Några (20 %) anser trots allt att andra förare är «uppmärksamma» och «hövliga».

Europeerna anser enhälligt att svenskarna är de mest ansvarsfulla bilförarna (37 %) i Europa - en bra bit före tyskarna (25 %) och britterna (12 %). Och minst ansvarsfulla vid ratten är, enligt européerna, italienarna (28 %), följda av grekerna (18 %) och polackerna (15 %).

...men de uppför sig inte alltid exemplariskt ute på vägen

• 94 % av de svenska bilförarna medger att det händer att de kör lite fortare än hastighetsgränsen (Förändring jämfört med 2015 års enkät: -1 procentenhet), jämfört med europeiska snittsiffran 90 %.
• 75 % respekterar inte säkerhetsavstånden, jämfört med den europeiska snittsiffran 63 %.
• 60 % glömmer blinkers när de kör om eller byter riktning (-1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 58 %.
• 51 % kör i mittfilen på motorvägen trots att högerfilen är fri (-1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 55 %.
• 45 % glömmer att sakta ned i närheten av vägarbeten (-5 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 53 %.
• 18 % säger sig ibland köra i motorvägens säkerhetsfil (+3 procentenheter, jämfört med den europeiska snittsiffran 10 %.
• 14 % glömmer att använda säkerhetsbältet, jämfört med den europeiska snittsiffran 22 %.

Ohövlighet vid ratten: Mindre vanligt i Sverige än i övriga Europa

• 29 % av de svenska förarna erkänner att det hänt att de förolämpat andra bilförare (-1 % jämfört med förra årets enkät), en bra bit under den europeiska snittsiffran 54 %.
• 30 % tutar i onödan (+1 procentenhet), jämfört med den europeiska snittsiffran 47 %.
• 32 % kör medvetet för nära en framförvarande som har irriterat dem, jämfört med den europeiska snittsiffran 30 %.
• 27 % kör om till höger på motorvägen, jämfört med den europeiska snittsiffran 30 %.
• 11 % stiger ur bilen för att diskutera med en annan förare (+2 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 16 %.

Telefon och ouppmärksamhet vid ratten: Väl kända risker men - föga ansvarsfullt uppträdande

Telefon vid ratten: Användningen av mobiltelefon vid ratten förblir hög i Sverige: 44 % av förarna säger att de ringer när de kör utan hands-free (-4 procentenheter), jämfört med den europeiska snittsiffran 32 %. Än mer oroande är att en fjärdedel av de svenska bilförarna, 29 % jämfört med den europeiska snittsiffran 25 %, skickar och läser SMS och/eller e-post vid ratten. Dessutom är svenskarna mest emot ett totalförbud att använda mobiltelefon vid ratten (63 % önskar ett förbud jämfört med den europeiska snittsiffran 74 %). Mycket paradoxalt med tanke på att de svenska bilförarna anser att bristande uppmärksamhet vid ratten är en av huvudorsakerna till dödsolyckor i trafiken, lika stor som att köra påverkad av alkohol eller droger.

Dåsighet vid ratten: Var fjärde svensk anser att man kan köra bil trots att man är trött. Ett resultat som ligger under den europeiska snittsiffran (29 %). Vissa förutfattade idéer om hur man kan bekämpa dåsighet vid ratten är dessutom djupt rotade bland de svenska bilförarna: En del anser - helt felaktigt - att det hjälper att småäta (37 %), eller ännu värre, tycker att tala i telefon vid ratten (17 %) gör att man håller sig vaken. För övrigt erkänner nästan en fjärdedel av svenskarna (24 %) att de redan slumrat till ett par sekunder vid ratten och 16 % säger sig ha kört ut i säkerhetsfilen eller i vägrenen därför att de varit ouppmärksamma eller slumrat till.

Vid längre sträckor säger sig svensken rasta efter 3 timmar och 12 minuter i snitt, en bra bit över de två timmar som rekommenderas. Även om de visar sig särskilt ansvarskännande med att byta förare under körningen (77 % jämfört med den europeiska snittsiffran 70 %), är det få svenskar som brukar ta paus för att sova, 48 %, jämfört med den europeiska snittsiffran 56 %.

Arbetsmetod: För att utföra denna europeiska kartläggning av uppförande vid ratten har opinionsundersökningsinstitutet Ipsos mellan den 1 februari och den 7 mars 2016, via Internet, frågat ut över 13 600 europeer – varav 3 613 fransmän, 1 002 tyskar, 1 001 belgare, 1 001 spanjorer, 1 002 britter, 1 003 italienare och 1 001 svenskar, 1 001 polacker, 1 001 nederländare, 1 005 slovaker och 1 004 greker. Den nationella representativiteten garanteras av kvoteringsmetoden.

Om stiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning

Stiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning bildades i februari 2011 och verkar samtidigt som laboratorium, observatorium och informationsverktyg i kampen mot otrygghet i trafiken. Stiftelsens mål är att medverka till att förändra uppförandet i trafiken och hjälpa bilförare att agera för sin egen säkerhet. Olika aktiviteter: Att föra informationskampanjer för att skapa medvetenhet om trafikfaror; att finansiera innovativ vetenskaplig forskning inom vissa områden för riskabel bilkörning vilka ännu inte undersökts eller identifierats i tillräcklig mån av trafikanterna; och slutligen att finansiera initiativ från föreningar och medborgare till nytta för ansvarsfull bilkörning.

http://fondation.vinci-autoroutes.com et http://roulons-autrement.com

Presskontakter:

Estelle Ferron, tel. +33 6 34 99 33 61, estelle.ferron@vinci-autoroutes.com

Ludovica Giobbe, tel. + 33 1 53 92 80 19, ludovica.giobbe@vae-solis.com

Företagsstiftelsen VINCI Autoroutes för ansvarsfull bilkörning

12 rue Louis Blériot - 92500 Rueil-Malmaison Cedex

Svensk presskontakt är Max Hasselblatt 0730 - 23 88 84

max@chefscom.se

Taggar: