Fyren Gävle insegling nr 4 får nytt liv

Fyren Gävle insegling nr 4, i vardagstal kallad Fyran, har återuppstått. Bergknallen där fyren tidigare stod är bortsprängd för att skapa möjlighet att ta in större fartyg till Gävles hamn – men fyrkuren från Fyran togs till vara. Nu har kuren fått ett nytt liv på ett av de nya fyrfundamenten i Holmuddsrännan. Samtidigt går muddringsarbetet som på räls.

Muddringen och förbättringsarbetet av farleden in till Gävle hamn pågår med full styrka. Enbart under december togs 1,5 miljon kubikmeter muddermassor upp. Eftersom vintern varit mild och isen ännu inte lagt sig ligger arbetet före tidplanen.

- Om det inte blir någon is alls i år behöver vi ungefär ytterligare två månader på oss för att slutföra muddringsarbetena, säger Eric Kevan, Sjöfartsverkets projektledare för Gävleprojektet. Arbetet beräknas under alla omständigheter vara klart innan sommaren 2014.

En av åtgärderna tidigare i höstas var att räta ut och bredda farleden söder om Ängesvik. Men mitt i linjen för den nya inseglingen stod fyren Gävle insegling nr 4 på en kobbe. I september monterades fyren ner och därefter sprängdes kobben.

Men fyrkuren från Fyran togs till vara. Söder om Holmudden har en ny fyr byggts för att markera den smalaste passagen i farleden. Den nya fyren består av ett betongfundament om cirka 180 ton, och på detta fundament har Fyrans fyrkur monterats.

- Vid de tidiga samråden om Gävleprojektet var det flera av de närboende som uttryckte önskemål om att Fyran skulle bevaras. Vi har gjort så gott vi kunnat för att tillgodose de önskemålen, säger Eric Kevan.

Det kan vara lätt att tro att fyrarna har spelat ut sin roll som nautiska hjälpmedel, med tanke på den tekniska utvecklingen inom navigation de senaste 30 åren. Idag kan alla handelsfartyg med hjälp av elektroniska hjälpmedel fastställa inte bara sin egen position på några meter när, utan även omkring varande fartygs positioner, destinationer och kurser. Lätt att tro att ett system som bygger på optisk kontakt därmed spelat ut sin roll.

Men så är inte fallet. Fyrarna spelar inte samma roll för sjöfarten som tidigare, men de allra flesta fyller fortfarande en funktion som nautiskt stöd på så sätt att de fungerar som referenspunkter för besättningen ombord för att uppfatta fartygets läge, som bekräftelse på att man ligger rätt i farleden.

Det finns ungefär 2 200 fyrar i Sverige, från de största kustfyrarna till de minsta lysprickarna. Med jämna mellanrum behovsprövas varenda en utifrån nautiska bedömningar.

- Det är det nautiska behovet som styr om en fyr behövs eller ej. Orsakerna till varför en fyr bedöms ha tjänat ut är ofta att det skett förändringar i området, till exempel att nya sjömärken har tillkommit eller att farledsdragningen ändrats som i fallet med den nya farleden in till Gävle, säger Jon Granstedt, chef för affärsområdet Bygg & Teknik på Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket äger och driver omkring hälften av alla fyrar i Sverige. Underhållet är på sina ställen mycket kostsamt – och det betalas indirekt av handelssjöfarten genom avgifter till Sjöfartsverket. Här uppstår motsatsförhållandet att sjöfartsnäringen bekostar underhållet även av de fyrar som inte längre har någon avgörande nautisk betydelse. Detta motsatsförhållande uppmärksammades i socialdepartementets utredning om statligt ägande av kulturfastigheter som presenterades den 6 september i år. I utredningen föreslås bland annat att ägandet av ett antal byggnadsminnesmärkta fyrar förs över till Statens Fastighetsverk. Ett annat förslag i utredningen är att vissa fyrar, ur ett kulturhistoriskt perspektiv, inte behöver ägas av staten på lång sikt. I det sammanhanget nämns Bönans fyr i Gävle.

- Bönans fyr står mitt inne på Sjöfartsverkets lotsstation som är i drift. Frågan om ägandet måste även hanteras utifrån de förutsättningarna, säger Jon Granstedt.  

Fakta om Gävleprojektet

• I oktober 2012 påbörjades muddringen och den nya utmärkningen av inseglingen in till Gävle hamn. Syftet är att skapa en djupare, bredare och säkrare farled.
• När projektet är slutfört kommer Gävle att kunna ta emot fartyg som är 245 meter långa, 42 meter breda och 12,2 meter djupgående.
• Totalt är det cirka 4,2 miljoner kubikmeter lera och morän som ska schaktas bort.
• Projektet leds av Sjöfartsverket och beräknas kosta cirka 270 miljoner kronor. Det finansieras av Trafikverket och Gävle kommun. Det är det första farledsprojektet som delfinansieras via statsanslag. Tidigare har statliga investeringar i sjöfartens infrastruktur finansierats av handelssjöfarten via Sjöfartsverkets farledsavgifter.

Ytterligare information:

Gävleprojektet: Eric Kevan, projektledare för muddring och utmärkning, Sjöfartsverket, tfn 0706-26 60 54
Fyrar: Jon Granstedt, affärsområdeschef Bygg & Teknik, Sjöfartsverket, tfn 010-478 48 13
Daniel Lindblad, pressinformatör, Sjöfartsverket, tfn 010-478 60 44

Säker sjöfart för människa och miljö. Sjöfartsverket arbetar för att hålla sjövägarna öppna och säkra. Våra verksamhetsområden är: lotsning, farleder, isbrytning, sjökartläggning, sjötrafikinformation, sjö- och flygräddning och sjömansservice. Sjöfartsverket är ett affärsverk som till 70 procent finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Omsättningen uppgår till två miljarder kronor och antalet anställda till 1115.

Taggar: