Dagliga fysiska aktiviteter för äldre på sjukhem ger större oberoende och intellektuell förmåga

Fysiska aktiviteter dagligen för boende på sjukhem ökar deras fysiska förmåga, gör dem mera oberoende och underlättar för dem att behålla den intellektuella förmågan. Det visar en studie som gjorts på 84 sjukhemsboende i 84-årsåldern. Undersökningen, som sammanställts av Helena Grönstedt, Sjukgymnastkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, presenteras på SjukgymnastDagarna.

I studien ingår sjukhem i fem nordiska städer. De sjukhemsboende har delats in i två grupper. Den så kallade interventionsgruppen har deltagit i dagliga fysiska aktiviteter, medan den andra inte gjort något sådant. Båda grupperna har testats vid start, veckan efter tre månaders fysiska aktiviteter och en tredje gång ytterligare tre månader senare. Muskelstyrka, gånghastighet eller rullstolskörning, balansförmåga, ADL-förmåga (kunna gå på toaletten själv och liknande), fysisk aktivitetsnivå, välbefinnande och kognitiv (intellektuella) funktion har använts som mått. - Det viktigaste är att anpassa träningen efter varje individ. Att enbart träna i grupp kan bli helt fel. Den individuella skillnaden mellan äldre individer är betydligt större än mellan barn och ungdomar, säger Helena Grönstedt, Sjukgymnastkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det som deltagarna i studien framhöll som viktigast att bibehålla var att kunna gå på toaletten utan hjälp och att kunna förflytta sig dit man ville när man vill själv. Kort sagt att vara så oberoende av andra som möjligt De preliminära resultaten från 84 deltagare i Stockholm och Uppsala med medelåldern 84,5 år och en medelvårdtid på 14,5 månader visar att de äldre efter tre månaders träning har en förbättrad förflyttningsförmåga, ökad benmuskelstyrka och ett tydligt ökat välbefinnande i jämförelse med kontrollgruppen. De är också mindre beroende när det gäller vardagsbestyr som att gå på toaletten. Dessutom behåller de aktiva sin kognitiva (intellektuella) förmåga medan denna sänks hos kontrollgruppen. - Om vi kan påvisa att individanpassade daglig fysisk aktiviteter leder till förbättrad funktionsnivå och därmed ökat oberoende när det gäller toalettbesök och annat som hör det dagliga livet till, borde rutinerna på sjukhemmen kunna förändras, framhåller Helena Grönstedt. Hela studien har koordinerats av Kerstin Frändin, universitetslektor vid Karolinska Institutet och Karin Hellström, universitetslektor vid Uppsala Universitet.