Många seniorer har inte råd att spara

Pressmeddelande 20070306

Var fjärde senior har inte ett regelbundet sparande. Hälften av dem för att de inte har råd att spara. Det visar SkandiaBankens färska Seniorbarometer för 2007.
Det är värre för kvinnor och för yngre, men det är ingen skillnad om man är singel eller lever i par.

- Detta slår hål på myten att det bara är de äldsta, ensamma kvinnorna som har dålig ekonomi, säger SkandiaBankens privatekonom Annika Creutzer.
Men många seniorer har stora sparkapital och sju av tio, berörs av förmögenhetsskatten.

En av åtta som är 55 år eller äldre har alltså inte råd att spara. Det finns även en liten grupp som inte sparar för att de tycker att de redan har tillräckligt med pengar. Men de allra flesta, tre av fyra har ändå ett regelbundet sparande. Det visar den årliga Seniorba-rometern som görs av Synnovate (f d Temo) på uppdrag av SkandiaBanken. I undersök-ningen har 1 000 personer 55 år och äldre intervjuats under januari i år.
Varje hushåll sparar i genomsnitt 1 810 kr i månaden. Det är några tior mer än både 2006 och 2005.

Sparkapitalet fortsätter också att växa. Nu har varje hushåll ett sparkapital (förutom bo-städer) på 290 000 kr. Förra året var det 275 000 kr. Det är främst bland äldre seniorer som sparkapitalet har ökat. Men var tionde senior har ett mycket låg sparkapital, under 10 000 kr.

- Det är framför allt kvinnor och de som lever ensamma som saknar det skydd ett bättre sparkapital kan ge, säger Annika Creutzer

Seniorerna har däremot inte blivit frikostigare mot barn och barnbarn. 2007 är det bara 13 procent som uppger att de sparar till sina barnbarn, samma antal som 2005. Dock är de som bor i Småland samt på Öland och Gotland mer givmilda (20 procent).

Regeringens sänkning i år av förmögenhetsskatten på finansiella placeringar har inte fått seniorerna att göra omplaceringar. Ändå är det bara tre av tio som uppger att de inte på-verkas av förmögenhetsskatten.

- Det pekar på att de flesta har merparten av sina beskattningsbara tillgångar i bostaden och därför inte har någon nytta av skattesänkningen, säger Annika Creutzer.

Resor fortsätter att vara det allra främsta sparmålet. Men i år är det en större andel som också uppger att de sparar för att ha till framtida konsumtion.

- Konsumtionsboomen är definitivt inte något som bara hör de yngre till. Och reslustan växer för varje år. De allra flesta 55-plusare lever ett roligt och utåtriktad liv. Men det märks för första gången en oro, andelen som sparar till begravningen har ökat kraftigt.

Bland sparformerna har sparkontot ökat i popularitet, troligen till följd av räntehöjning-arna under 2006. Andelen som väljer sparkontot med motivet att det är en bra placering har ökat markant.

Däremot minskar intresset för sparande i enskilda aktier, trots tre goda börsår. Intresset för olika typer av fonder är däremot konstant.

- Tidigare såg vi ett ökat intresse för att placera i enskilda aktier i gruppen 65-69 år, då många går i pension och får mer tid över. Men nu ser vi hur fler motiverar valet av spar-former med att de ska vara enkla och bekväma. Det ser helt enkelt ut som om de hellre vill använda sin lediga tid till annat.