Ny metod för att utvärdera effekterna av förebyggande arbete

Idag lanseras studien ”Med många bäckar att stämma  i – hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?”. Studien visar att föräldrastöd är en kostnadseffektiv insats som förbättrar barns psykiska hälsa och minskar förekomsten av kliniska problem.

Det är forskare vid Uppsala Universitet under ledning av Anna Sarkadi, docent vid institutionen för socialpediatrik, som har genomfört studien på uppdrag av Skandia.

– Stiftelsen Skandia Idéer för livet har utbildat var tredje svensk kommun i förebyggande sociala investeringar. Det sista året har vi sett ett skifte i synsätt där allt fler nu vill satsa på detta. Här finns intresse från offentlig sektor men också från andra aktörer. För att lyckas med sociala investeringar måste man veta vad som fungerar och inte. Det är grundförutsättningen för att kunna investera i det som ger effekt, både rent mänskligt och även ekonomiskt. Tillsammans med forskarna bygger vi nu upp en kunskapsbas som beslutsfattare inom kommunerna kan använda för att utvärdera kostnadseffektiviteten i olika sociala satsningar, säger Lena Hök, hållbarhetschef Skandia.

I korthet visar studien att:

-          En kommuns kostnader för förebyggande insatser för utagerande beteendeproblem i form av föräldrastödsprogram eller skolprogram varierar mellan 1000 och 7000 kronor och ligger på i genomsnitt 3000 kronor per barn i de kommuner som investerar i detta.

-          Kostnaderna för ett avvärjt fall av utagerande beteende skattas till mellan 26 000 och som högst 100 000 kronor beroende på vilken insats man väljer. Snittet är 27 000 kronor vilket är en knapp tredjedel av vad ett barn med utagerande beteendeproblem kostar kommunen årligen

-          Beräkningsexemplet (ovan) som baseras på föräldrastödsprogrammet Cope visar att programmet genererar två kronor tillbaka för varje satsad krona under ett år, samt sju till åtta kronor under 15 år när det erbjuds som en riktad insats, det vill säga till föräldrar med barn som redan har utagerande beteendeproblem.

-          Riktade program är mer kostnadseffektiva för att avvärja kliniska fall av beteendeproblem på kort sikt, men missar barn som kan få beteendeproblem framöver. Därför behöver kommunerna satsa på både och.

Hela rapporten finns bifogad.

För ytterligare information:

Lena Hök, hållbarhetschef Skandia, 08-463 74 60

Sara Hägg Liljedal, informationsansvarig Skandia, 08-788 41 63

Pressrum inklusive foton: http://www.skandia.se/press

Bli kund på: http://www.skandia.se

Om Skandia
Skandia är en av Sveriges största, oberoende och kundstyrda bank- och försäkringskoncerner. Vi har gett människor ekonomisk trygghet i mer än 150 år och har en stark tradition av pionjäranda, produktutveckling och samhällsengagemang. Vi skapar rikare liv för människor med hjälp av lösningar inom sparande, pension, ekonomisk trygghet och vardagsekonomi, och genom att underlätta för dem att fatta kloka beslut om sin ekonomi. Vi har 2,5 miljoner kunder i Sverige, Norge och Danmark, ett förvaltat kapital på 526 miljarder kronor och 2 500 anställda. Läs mer på www.skandia.se

Taggar: