Ny rapport: En lågkonjunktur kan minska ditt pensionskapital med 1,2 miljoner

1,2 miljoner kronor. Så mycket kan en lågkonjunktur minska det egna framtida pensionskapitalet. För att kompensera för den ekonomiska nedgången krävs, beroende på yrkeskategori och lönenivå, ett extra månadssparande på mellan 1 750 kronor och 2 900 kronor. Det visar en ny rapport från pensionsbolaget Skandia, som för första gången någonsin, låtit studera hur en finansiell kris påverkar de framtida pensionerna.

Rapporten visar hur tre olika ekonomiska kriser kan påverka de framtida pensionerna. Ett scenario innebär att en mildare ekonomisk kris inträffar nästa år. Två andra scenarier beskriver hur en djupare finansiell kris – i paritet med den som inträffade i Sverige på 90-talet – skulle påverka pensionerna om den inträffar antingen nästa år eller år 2030. Beräkningarna visar att en mildare ekonomisk kris minskar det framtida pensionskapitalet med mellan 410 000 kr och 650 000 kr. Den djupare finanskrisen påverkar det framtida pensionskapitalet negativt med mellan 760 000 kr och 1,2 miljoner kronor.

- Morgondagens pensionärer kommer att påverkas mer än tidigare av utvecklingen på börserna. I takt med att tjänstepensionerna och det egna sparandet blir viktigare blir också kommande ekonomiska kriser en större faktor för svenskarnas pensionssparande, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Ökat eget sparande ett sätt att krissäkra sin pension

Rapporten visar också att ett eget sparande på mellan 1 735 kr och 2 835 kr kan kompensera för om en djupare lågkonjunktur skulle inträffa nästa år. En gymnasielärare som idag är 41 år behöver till exempel spara 1 950 kronor mer i månaden, resten av sitt arbetsliv, för att kompensera sig för en ekonomisk kris. Men trots rapportens slutsatser finns det flera sätt att se över och krissäkra sin pension inför kommande ekonomiska nedgångar.

- Att starta ett eget pensionssparande redan tidigt i livet kan ge kraftfull positiv effekt för den framtida pensionen. Ett annat sätt att krissäkra sin pension är att se över risken för framförallt sin tjänstepension. Att där välja en robust allvädersportfölj kan vara ett smart sätt att förbereda sig för sämre tider, fortsätter Mattias Munter.

Verkligheten osäkrare än prognoserna

I takt med att det blivit allt enklare att själv räkna på sin framtida pension blir det viktigare att fundera över de antaganden som ligger bakom uträkningarna. När prognoser idag görs över framtida pensioner bygger de alltid på att en jämn och positiv ekonomisk utveckling ska gälla hela arbetslivet.

- Verkligheten är betydligt osäkrare än vad prognoserna visar. Det är så klart svårt att säga exakt när en ekonomisk nedgång kommer slå till eller hur djup den kommer att bli. Det vi säkert vet är att det historiskt sett inträffar en eller flera ekonomiska kriser under en persons arbetsliv, avslutar Mattias Munter.

Yrkeskategorier

Rapporten illustrerar hur fyra yrkeskategoriers framtida pensioner riskerar att påverkas vid tre olika ekonomiska utvecklingar. Beräkningarna utgår ifrån personer som är födda 1979, och därmed 40 år gamla under 2019. Personerna antas etablerats på arbetsmarknaden jämfört med det ålderssnitt som råder för respektive yrke. Individerna förväntas haft tjänstepension hela sitt yrkesliv och antas gå i pension vid 69 års ålder i enlighet med den riktålder som föreslagits gälla för den studerade åldersgruppen.

Yrkeskategorierna som undersöks är:

• Undersköterska
• Målare
• Gymnasielärare 
• Mjukvaru- och systemutvecklare

Scenarier

Scenario 1 – Ingen kris. Detta scenario utgår från att ekonomin fortsätter utvecklas utan någon kris fram tills pensionstillfället år 2048.

Scenario 2 – Ekonomisk kris 2020. Detta scenario utgår ifrån att en ekonomisk kris slår till år 2020, som leder till två effekter. Den första effekten är att pensionskapitalet inte ökar under en två-årig period (lika hög 2022 som den var 2020), för att därefter åter öka i samma takt som tidigare. Den andra effekten är att den reala tillväxten av inkomst sjunker till 0,4 procent under de fyra år som följer krisåret, för att därefter åter öka med 1,0 procent per år.

Scenario 3 – Djupare ekonomisk kris 2020. Detta scenario utgår ifrån att en djupare ekonomisk kris slår till år 2020, som leder till två effekter. Den första effekten är att pensionskapitalet inte ökar under en fyra-årig period (lika hög 2024 som den var 2020), för att därefter åter öka i samma takt som tidigare. Den andra effekten är att den reala tillväxten av inkomst sjunker till 0,4 procent under de sex år som följer krisåret, för att därefter åter öka med 1,0 procent per år.

Scenario 4 – Djupare ekonomisk kris 2030. Det sista scenariot är snarlikt scenario 3, med skillnaden att året för krisen ändras. Scenariot utgår ifrån att en djupare ekonomisk kris slår till år 2030, som leder till två effekter. Den första effekten är att pensionskapitalet inte ökar under en fyra-årig period (lika hög 2034 som den var 2030), för att därefter åter öka i samma takt som tidigare. Den andra effekten är att den reala tillväxten av inkomst sjunker till 0,4 procent under de sex år som följer krisåret, för att därefter åter öka med 1,0 procent per år.

* Med pensionskapital menas i rapporten värdet av individens pensionsrätter plus summan av premiepensions och tjänstepensionssparande.

För ytterligare information:
Carl Otto Berg, presskontakt, 0708-339052
carl.otto.berg@skandia.se

Pressrum inklusive foton finns på Skandia.se.

Om Skandia
Skandia är ett pensionsbolag som erbjuder tjänstepension med förebyggande hälsoförsäkring för att du ska kunna bygga grunden till en trygg pension och vara frisk på vägen dit. Vi förvaltar 650 miljarder åt våra närmare 2 miljoner kunder och låter pengarna jobba på ett sätt som ger bra avkastning och samtidigt bygger ett bättre samhälle. Hos oss finns också en bank för bolån och sparande som möjliggör att hantera hela din ekonomi från pension till räkningar. Läs mer på www.skandia.se