Ny rapport: Jobba längre eller spara mer för högre pension

För att bättre matcha pensionerna med den ökande medellivslängden står nu det svenska pensionssystemet inför en förändring med införandet av riktåldrar för den allmänna pensionen. Riktåldrarna syftar till en stegvis höjning av pensionsåldern i landet. I Skandias nya rapport ”Pensionsåldersdilemmat” studeras hur ett införande av riktåldrar påverkar pensionerna för framtida generationer. Tidig pensionering innan riktåldern kan minska pensionsinkomsten med flera tusen kronor per månad.  

Rapporten visar effekten som införandet av riktåldrar kan få på de framtida pensionerna för 70-, 80- och 90-talister i olika yrken samt hur deras respektive pensioner påverkas av en tidigare eller senare pension. Pensionering vid riktåldern ger enligt beräkningarna mellan 62–93 procent av slutlönen i total pension, beroende på yrkesgrupp och ålder. Det inkluderar tjänstepension men är i de flesta fall ändå lägre än förväntan då de flesta svenskar önskar att få 80 procent av sin slutlön i pension (1).    

– Ju yngre jag är, desto högre pensionsålder behöver jag nu anpassa min planering och mitt sparande till. Att jobba till riktåldern har såklart en tydligt positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre också förändras, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.   

4 000 – 12 000 kronor mindre i månaden vid tidig pensionering 
Samtidigt visar undersökningar att majoriteten vill gå i pension vid 65 års ålder eller tidigare - även om det leder till lägre pension (2). Rapporten visar att en tidig pensionering slår hårt på de tre generationerna oavsett yrke. Att gå i pension tre år tidigare än sin riktålder, vid 65 eller 66 års ålder i exemplen, leder i genomsnitt till ett inkomstbortfall från cirka 6 000 kronor per månad före skatt för en grundskolelärare född på 90-talet upp till drygt 12 000 kronor per månad för en civilingenjör född på 80-talet. Genom att gå i pension två år innan riktåldern blir inkomstbortfallet istället mellan cirka 4 000 kronor upp till drygt 8 000 kronor.   

– De nya riktåldrarna påverkar de framtida pensionsinkomsterna för alla svenskar. Vi vet samtidigt att många fortsatt vill gå i tidig pension. Om jag i framtiden vill ha flexibilitet och någon möjlighet att gå i pension tidigare, gäller det att själv bädda för det genom ett eget pensionssparande under yrkeslivet, säger Mattias Munter. 

Jobba längre en sista utväg  
För den som når pension vid riktåldern och inte är nöjd med pensionsnivån kvarstår alltid alternativet att försöka stanna kvar på arbetsmarknaden. Rapporten visar att två års arbete efter riktåldern, med en nedtrappning till 75 procent arbetstid första året och 50 procent arbetstid andra året, ökar pensionsinkomsten rejält för samtliga. I kronor handlar det om cirka 4 000–10 000 kronor mer per månad före skatt, jämfört med att gå i pension vid riktåldern.  

–  Kraften i att jobba längre för en bättre pension är odiskutabel, men det är svårt för en ung person idag att förutse de framtida förutsättningarna för ett långt yrkesliv. Det är både en fråga om min egen hälsa och arbetsmarknadens framtida förutsättningar. Här kan ett eget pensionssparande vara en viktig krockkudde för att möta den osäkerhetsfaktorn, säger Mattias Munter.  

Pensionsinkomst, förändring baserat på pensionsålder i relation till riktåldern (SEK/månad)  

(1) Novusundersökning på uppdrag av Skandia (2018). 
(2) Pensionsmyndigheten (2020). 

Om riktåldrar: 
Riktåldrar innebär att pensionsåldern stegvis höjs baserat på medellivslängdens utveckling för respektive årskull och syftar till att förlänga yrkeslivet samtidigt som det kommer påverka när den allmänna pensionen tidigast kan tas ut. De nya riktåldrarna ska börja gälla 2026, givet att förslaget godkänns av riksdagen, men redan under 2020 började en del förändringar av pensionssystemet att gälla. Bland annat höjdes lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år och flera andra förändringar är planerade att träda i kraft innan 2026.  

Om typfallen i rapporten: 
Fyra olika pensionsekonomiska scenarier har jämförts för yrkesgrupperna grundskolelärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör födda på 70-, 80-, och 90-talet där alla antas ha etablerat sig på arbetsmarknaden med akademisk examen vid 28 års ålder. Beräkningarna av sparande fokuserar på den månatliga nivån av besparingar från 2020 som krävs för att få 80 % av sin slutlön i pension. Pensionsåldern är beräknad till de förväntade riktåldrarna för pension: 68 år för 70-talister och 69 år för 80-talister och 90-talister. Scenarierna är beräknade på SCB:s lönestatistik för 2021 med nationellt snitt för kvinnor och män. Samtliga antaganden finns att läsa i rapporten.  

Scenarier som undersöks i rapporten:  

1. Tidigast möjliga pension – 3 år innan riktålder​ 
2. Tidig pension – 2 år innan riktålder​ 
3. Pension vid riktålder​  
4. Sen pension – 2 år efter riktålder, jobbar 75 % första och 50 % andra året​ 

Läs hela rapporten här

För ytterligare information:
Elin Mattsson, presskontakt, 0706-605958,
elin.mattsson@skandia.se

Pressrum inklusive foton finns på Skandia.se

Om Skandia
Skandia är ett pensionsbolag som erbjuder tjänstepension med förebyggande hälsoförsäkring för att du ska kunna bygga grunden till en trygg pension och vara frisk på vägen dit. Vi har cirka 700 miljarder kronor under förvaltning. Vi låter pengarna jobba på ett sätt som ger bra avkastning åt våra närmare 1,8 miljoner kunder och samtidigt bygger vi ett bättre samhälle. Hos oss finns också en bank för bolån och sparande som möjliggör att hantera hela din ekonomi från pension till räkningar. Läs mer på www.skandia.se

Taggar: