Skandias Plånboksindex: klyfta mellan optimistiska storstadsbor och pessimistiska landsbygdsbor
Skandias Plånboksindex för fjärde kvartalet 2013 visar att den störtdykning av optimismsiffrorna vi såg under tredje kvartalet har balanserats. Framförallt visar rapporten att klyftan mellan optimistiska storstadsbor och pessimistiska landsbygdsbor ökar. Den visar även att pensionärer har en allt mörkare syn på sina ekonomiska utsikter, samtidigt som optimismen ökar bland hushållen som helhet. Sparviljan ligger stabilt på en hög nivå.
– Man kan prata om olika privatekonomiska klimatzoner när vi jämför stad och land. Där landsbygdsborna sparar för att rusta sig för en osäker framtid, är storstadsbon i det vi kallar ”Njuta-läge”, det vill säga mer optimistisk och mer benägen att spendera. Vår bästa förklaring till det vi ser är att bolånetunga storstadsbor kallt räknar med att de rekordlåga bolåneräntorna ska fortsätta. Det kan visa sig vara lite väl optimistiskt, säger Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia.
En annan viktig privatekonomisk faktor som skulle kunna förklara skillnaderna mellan storstadsområden och glesbygd är utvecklingen på arbetsmarkanden. Något tydligt stöd för regionala skillnader i arbetslöshetsutvecklingen finns dock inte i publicerade siffror från Statistiska Centralbyrån. Utvecklingen tycks inte heller bero på det generellt sett högre löneläget i storstäder, eftersom optimismen ökar mer i ekonomiskt svagare grupper som låginkomsttagare, arbetslösa och studerande än för riksgenomsnittet.
Skandias plånboksindex visar även att pensionärernas optimism försvagats från redan låga nivåer och åldersgruppen över 65 år är nere på nivåer som inte registrerats sedan 2009. Även här ser vi alltså en tudelning av inställningen till sparande – denna gång mellan pensionärer och personer i arbete.
– Förklaringar här skulle kunna vara bromsen i pensionssystemet som vi vet har stor effekt. Tydligt är att de skattelättnader för pensionärer som utlovades i höstbudgeten inte har påverkat optimismen. Det är ett riktigt underkännande från pensionärssverige till regeringen, säger Jeanette Hauff.
Om Skandias Plånboksindex
Skandias Plånboksindex, som tas fram i samarbete med TNS Sifo, bygger på återkommande frågor till svenskar om dels hur positivt de ser på sin privatekonomi det kommande året och dels om vad de tänker lägga mer pengar respektive dra ner på. Genom att kombinera de faktorerna visar indexet ifall svenska hushåll befinner sig i Njuta-, Trösta-, Investera- eller Trygga-läge. Det bygger på insikten att det finns diametralt olika skäl för enskilda personer att prioritera sparande respektive konsumtion, vilket kräver olika angreppssätt.
Det fullständiga resultatet och analysen finner du i den bifogade rapporten. Där finner du även metodförklaringar och frågeformulär. Plånboksindex bygger på 1000 webintervjuer per månad och datainsamlingen har genomförts av TNS Sifo sedan januari 2008. Totalt har fler än 72 000 intervjuer genomförts.
Nästa ordinarie Plånboksindex publiceras i mars 2014.
För ytterligare information:
Jeanette Hauff, sparekonom Skandia, 08-788 12 74
Jonas Collet, presschef Skandia, 08-788 20 39
Pressrum inklusive foton: http://www.skandia.se/press
Om Skandia
Skandia är en av Sveriges största, oberoende och kundstyrda bank- och försäkringskoncerner. Vi har gett människor ekonomisk trygghet i mer än 150 år och har en stark tradition av pionjäranda, produktutveckling och samhällsengagemang. Vi skapar rikare liv för människor med hjälp av lösningar inom sparande, pension, ekonomisk trygghet och vardagsekonomi, och genom att underlätta för dem att fatta kloka beslut om sin ekonomi. Vi har 2,5 miljoner kunder i Sverige, Norge och Danmark, ett förvaltat kapital på drygt 460 miljarder kronor och 2 500 anställda. Läs mer på www.skandia.se
Taggar:
