Skatteverkets delrapport i uppdraget att granska välfärdssektorn: Höga ränteavdrag minskar vinsterna i välfärdsföretagen

I dag lämnar Skatteverket en delrapport med en första analys av skatteupplägg med ränteavdrag inom välfärdssektorn. Skatteverket har tidigare fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera skatteplanering inom välfärdssektorn samt att granska företag inom denna sektor.

23 granskade koncerner gör årliga ränteavdrag på cirka 2,8 miljarder kronor. Analysen visar att av dessa undersökta företag betalar ett fåtal bolagsskatt i Sverige trots att verksamheten genererar goda vinster. Vissa företag har med användning av höga ränteavdrag byggt upp stora skattemässiga underskott, totalt cirka 2,7 miljarder kronor, vilket kan utnyttjas mot vinster under kommande år.

– De flesta företagen inom välfärdssektorn ägnar sig inte åt skatteupplägg med räntor, men några stora aktörer gör det. Det finns cirka 60 000 företag inom den här sektorn och vi har granskat 23 koncerner som använder ränteupplägg. Dessa bolag står för en tredjedel av omsättningen inom hela välfärdssektorn, säger Jan Amnebjer, ansvarig för uppdraget på Skatteverket.

Skatteverkets rapport visar bland annat följande:

• De flesta stora koncerner inom vård, omsorg, skola och apotek ägs av riskkapitalfonder. Ägande via riskkapitalbolag är vanligare hos stora koncerner inom välfärdssektorn än inom övriga näringslivet.
• Riskkapitalbolagen bygger ofta upp lånestrukturer med mycket höga skulder, bestående av både ägarlån och banklån. Detta leder till att de skattemässiga vinsterna ofta raderas ut.
• Vid flera av förvärven har riskkapitalbolagen använt ett förkortat räkenskapsår för att få stor skatteeffekt av ränteavdragen redan under förvärvsåret.
• Ägarlånen lämnas inte sällan från ägarbolag placerade på Guernsey, Jersey och i Luxemburg. Såvitt Skatteverket kan se beskattas räntan inte alls hos långivaren, trots att bolagen får fullt avdrag för räntan i Sverige.

– I de allra flesta fall ligger ränteavdragen inom lagens ram och är därmed inget vi ifrågasätter. Vi har fått i uppdrag att redogöra för hur ränteavdragen används. Sedan är det politikerna som beslutar om eventuella förändringar av lagen. Det Skatteverket däremot kan ifrågasätta är de fall där räntenivåerna är osedvanligt höga, säger Jan Amnebjer.

Skatteverket bedömer att den lagstiftning om ränteavdrag som regeringen har föreslagit ska gälla från 2013, kraftigt kommer att begränsa möjligheten att göra ränteavdrag på ägarlån. Däremot menar Skatteverket att flera välfärdskoncerner även i framtiden kommer att betala låg eller ingen bolagsskatt i Sverige, eftersom de fortfarande har höga ränteutgifter på grund av stora banklån och kan utnyttja skattemässiga underskott som byggts upp de senaste åren.

Om uppdraget och delrapporten

Skatteverket fick i december 2011 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera skatteplanering i företag inom välfärdssektorn, i synnerhet ränteavdrag. Skatteverket ska även särskilt granska företag inom denna sektor. I denna delrapport lämnas en första analys av skatteplaneringen med ränteavdrag.

Välfärdssektorn har i uppdragsbeskrivningen exemplifierats med vård, skola och omsorg, det vill säga verksamheter inom områden som i huvudsak finansieras med skattemedel. Vid kartläggningen har inkluderats apotek. Däremot har inte företag som exempelvis tillverkar och säljer sjukvårdsmaterial eller läkemedel tagits med, eftersom dessa enbart indirekt finansieras med skattemedel.

I urvals- och analysarbetet har ett antal koncerner valts ut som använder ränteavdrag. Skatteverket har påbörjat en fördjupad kontroll hos 23 koncerner som använder sig av ränteavdrag. Storleksmässigt ingår både stora och ganska små koncerner i kontrollen. Flertalet av dessa kontrolleras av riskkapitalbolag (Private Equity). Några få större koncerner står för en stor andel av det privata ägandet inom sektorerna vård, omsorg, skola och apotek.

I delrapporten redovisar Skatteverket vad man hittills har kommit fram till. Den 31 december 2012 kommer den fullständiga slutrapporten.

Kontaktperson för media:

Jan Amnebjer, ansvarig för uppdraget på Skatteverket, Tfn 010-573 52 98

Pressjour: Tfn: 010-574 89 60

Allmänna frågor, ring Skatteupplysningen 0771-567 567

Skatteverket svarar för beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, bouppteckningar och utreder skattebrott samt är borgenär för statens fordringar. Verket utfärdar även id-kort. Webbplats: www.skatteverket.se