Kontrollstationen för elcertifikaten, vem står upp för konsumenterna?

För närvarande pågår ett arbete hos Energimyndigheten, STEM med underlaget inför kontrollstationen för elcertifikaten år 2015. Det som har tilldragit sig det största intresset är hur kvotpliktskurvan ska justeras. Elförbrukningen har varit lägre än förväntat och detsamma gäller följaktligen efterfrågan också på elcertifikat. (Efterfrågan på elcertifikat är en procentsats av den kvotpliktiga elförbrukningen och ska motsvara utbyggnadsmålet för ny förnyelsebar kraft fram till år 2020.) Därför är det fullt rimligt att kvotplikts-kurvan framöver justeras i nivå med måluppfyllelsen. Däremot finns det ingen anledning att detta ska ske under en kort tid redan fram till år 2020. Den högsta siffran som vi noterat är en uppjustering av kvoterna på hela 22 TWh mellan år 2016 och år 2020. Det rimliga vore att volymen spreds ut jämnt ända fram till år 2035.

Varför finns det då aktörer som kräver att detta ska ske? De kan delas in i två grupper, med ett gemensamt intresse att höja priset på elcertifikaten. En grupp är de som tidigare investerat dyrt med förväntningar på en helt annan prisnivå än dagens. Det finns också de som vill ha en större avkastning på kommande projekt och som, i en del fall, vill kompensera dåliga vindlägen med ett högt pris. Vi menar dock att det inte finns någon anledning till att begära en överkompensation med åtgärder som syftar till kraftigt höjt pris på elcertifikaten. Det måste finnas en rimlighet i det hela. Till syvende och sist kunderna som får betala.

Själva grundtanken i elcertifikatssystemet bygger på marginalprissättningsprincipen och att det fungerar kan vi se på vad som hänt under dess drygt 10-åriga historia. Det är i första hand de billigaste åtgärdena som genomförts först, bränslebyten, effektiviseringar mm för att till slut hamna på investeringar i landbaserad vindkraft för att målet, om 26,4 TWh utbyggnad i Sverige och Norge fram till år 2020 jämfört med 2012 års nivå, ska uppnås. Priset på vindkraft är dock ingen fix nivå. Vindkraftbranschen är under avsevärd prispress och det är betydligt billigare att bygga en vindkraftpark idag än för bara några år sedan. Utvecklingen är en kombination av teknikutveckling och konkurrens mellan leverantörer av vindkraftverken. Branschen håller med andra ord på att mogna. Det här är viktigt för kostnadseffektiviteten och att kunderna inte ska behöva betala mer än nödvändigt för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Är prisnivån för hög finns inte pressen att hitta de bästa projekten och då är marknaden inte effektiv. Då får kunden betala ett omotiverat högt pris och det går emot själva tanken med ett certifikatsystem.

STEM bör föreslå riksdagen en justering av kvotpliktskurvan för att kompensera för den låga elförbrukningen, men också föreslå att det så att ökningen sprids över hela kurvan ända fram till år 2035. Det är det bästa för kunderna, det vill säga de som betalar notan.

För mer information:
Jan Strömbergsson, senior analytiker Skellefteå Kraft
070-335 70 16
jan.strombergsson@skekraft.se

Taggar: