Analysguiden: "Fortsätter leverera enligt investeringsplanen"

 Under halvåret har affärstakten varit hög för bolaget och totalt 4600 hektar skog har förvärvats.

Investering i Skogsfond Baltikum-Värdedrivande faktorer

Målsättning för bolaget är att uppnå en genomsnittlig netto-avkastning på portföljen om 7–9 procent på årsbasis. Ett antal faktorer ligger till grund för att bolaget ska kunna nå denna avkastning.

• Skogstillväxt
  Naturlig tillväxt med tillväxtfrämjande skötsel innebär ungefär 5% årlig bruttovolymtillväxt för skog i Baltikum. Då skogen i hög grad utgörs av relativt ung skog så beräknar Skogsfond Baltikum att omkring halva tillväxten kommer avverkas under fondens löptid. Detta resulterar i en tillväxt om 2,5 procent per år.

• Avverkningar
  Intäkterna från avverkad skog per kubikmeter överstiger snittpriset för förvärvad kubikmeter med en kvot på ungefär 1,5. Detta innebär att om 2,5 procent av skogen avverkas ger detta avkastning på 3,75 per år (2,5 multiplicerat med 1,5).

• Portföljpremium
  Till följd av att omkring hälften av den baltiska skogen ägs av små markägare tenderar större portföljer att kunna säljas till ett portföljpremium. Enligt uppgifter från bolaget har fyra större portföljer, med över 10 000 hektar mark, sålts i Lettland de senaste åren på upp till 45 procent portföljpremium.

• Hävstångseffekt av belåning
  Skogsfond Baltikum ämnar använda belåning i syfte att öka totala avkastningen. Belåningsgraden kommer inte överstiga 30 procent och möjliggör en hävstångseffekt på upp till faktor 1,4.

• Kostnadskontroll och incitament
  Administrativ förvaltning med kostnadsmedvetna metoder krävs då merparten av avkastningen kommer när portföljen avvecklas och avyttras. Vidare delas övervinst först ut vid avyttring av portföljen, vilket ger goda incitament till ledning och styrelse.

  Det primära skälet till att äga skog i Baltikum är den höga lönsamheten och höga tillväxten per investerad krona. Skog i exempelvis Lettland har i princip samma tillväxttakt som skog i Götaland, men till drygt en femtedel av priset per hektar. Därtill är lönsamhetskvoten från avverkningen omkring det omkring det dubbla i jämförelse med svensk skog. Det finns ett antal anledningar till detta förhållande. Baltikum har traditionellt inte samma skogstradition som Sverige till följd av att länderna tillhört Sovjetunionen, vilket innebär att de flesta äger mindre skogsbestånd och existensen av färre storbönder. I Lettland innebar exempelvis Sovjet- unionens fall att stora åkermarker lades i träda för att sedan planteras med skog. Detta resulterar i låga förvärvspriser, även i samband med det ökande intresset för skog i regionen, samt genomgående hög tillväxt.

Läs analysen här: (https://www.aktiespararna.se/analysguiden/nyheter/analys-skogsfond-baltikum-fortsatter-leverera-enligt-investeringsplanen)