Prioritering av höghastighetståg riskerar utarmning av dagens järnväg

Skogsindustrierna har lämnat remissvar på utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74). Skogsindustrierna uttrycker i svaret en oro för att stora satsningar på höghastighetståg i närtid skulle tränga ut andra järnvägsinvesteringar som är mer motiverade ur ett samhällsekonomi- och klimatperspektiv.

Skogsindustrierna är en av Sveriges ledande exportnäringar och tillika landets största transportköpare. En stor andel av transporterna sker idag på järnväg, och som en del av branschens egna klimatmål arbetar man för att öka järnvägstransporterna ytterligare. Skogsindustriernas mål är att minska utsläppen av koldioxid från branschens transporter med 20 procent till år 2020. Regeringens utredare Gunnar Malm föreslår att separata höghastighetsbanor byggs på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Vidare konstaterar utredningen att trafik på sådana banor skulle kunna starta 2023-2025. Att bygga banor för höghastighetståg skulle emellertid innebära mycket stora investeringsbeslut. Kostnaden uppskattas till 125 miljarder kronor av utredningen och till minst 100 miljarder kronor av Banverket. Skogsindustrierna säger inte nej till höghastighetståg. Men man ifrågasätter i sitt remissvar om höghastighetståg är det mest samhällnyttiga infrastrukturprojektet i närtid. Är det rimligt att påbörja sådana satsningar utan att först åtgärda problem i nuvarande järnvägsinfrastruktur? Man påpekar även risken för att ett sådant projekt tränger undan andra viktiga järnvägsinvesteringar. Även argumentet att höghastighetståg skulle frigöra kapacitet för godstransporter på övriga järnvägsnätet ifrågasätts, då kapacitet och behov idag långt ifrån sammanfaller med vad som skulle frigöras av höghastighetståg. – Ett statligt åtagande för höghastighetståg kommer oundvikligt krympa infrastruktur¬budgeten och därmed under lång tid tränga undan andra välbehövliga satsningar, säger Staffan Thonfors, transportdirektör på Skogsindustrierna. Redan idag finns en rad identifierade behov och flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen som skulle behöva åtgärdas i närtid. Från Skogsindustrierna har tre centrala godsstråk pekats ut som högt prioriterade: dubbelspår Hallsberg – Mjölby för ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen, investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan och dubbelspår på hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn. Skogsindustrierna anser att det är viktigt att staten först bör börja med de akuta flaskhalsarna i de centrala stråken för godstrafiken. Här finns såväl samhällsnytta som miljönytta att uppnå med hjälp av relativt små investeringar. – Idag är transporterna en av de stora klimatutmaningarna. Som en av landets största transportörer och exportnäringar har vi ett ansvar i denna fråga. Skogsindustrin har som en av få branscher ett konkret mål för att minska utsläppen från våra transporter, men vi klarar inte detta utan nödvändiga investeringar i järnväg, avslutar Marie S. Arwidson, vd för Skogsindustrierna. För mer information vänligen kontakta: Staffan Thonfors, Transportdirektör, Skogsindustrierna, 070-574 57 21 Karin Eriksson, presskontakt, Skogsindustrierna, 070-254 48 49

Taggar: