30 års miljöövervakning visar luftföroreningarnas effekter i skogen

30 års studier av flera hundra observationsytor (obsytor) i svenska skogar har följt skogsskadeutvecklingen samt gett ett unikt material om vilka effekter luftföroreningar har haft på skogen och dess ekosystem fram till år 2013.

Efter larm om skogsskador i mitten av 80-talet började Skogsstyrelsen följa utvecklingen av skogsskador. Nu har den samlade miljöövervakningen utvärderats av Lunds universitet och resultatet presenteras i en ny rapport.

– Nu, trettio år senare kan vi konstatera att skogen klarat sig bra. De senaste 20 åren har skadorna inte ökat. Vi ser också att de förödande svavelutsläppen minskat kraftigt, men att återhämtningen från försurningen av skogsmarken går långsamt, säger Sture Wijk, ekolog, Skogsstyrelsen.

Förutom skador på skogen har man på ytorna följt trädens tillväxt, näringsförhållandena i blad och barr samt analyserat markkemin. Även nedfallet av luftföroreningar och markvattenkemin har analyserats på de ytor som ingår i det så kallade Krondroppsnätet. Dessa mätningar pågår fortfarande på uppdrag av länsstyrelser och regionala luftvårdsförbund.

– Det unika med mätningarna är att hela kedjan från nedfall av föroreningar till påverkan på träd och mark har mätts på ett stort antal platser, med god geografisk spridning. Vi har därigenom fått mycket ny kunskap om vilken miljöpåverkan skogen utsätts för och hur skogens ekosystem reagerar, säger Cecilia Akselsson, vid Lunds universitet, som lett utvärderingen.

Sammantaget visar rapporten att mätningarna gett goda möjligheter att studera och förstå kombinerade effekter av klimatförändring, luftföroreningar och skogsbruk på skog och mark. Den stora mängden insamlad data kan användas för att öka kunskapen om sambanden mellan skogens hälsotillstånd och luftföroreningar, marktillståndet och andra faktorer som påverkar skogens hälsa, till exempel klimatförändringar och olika skadegörare.

Rapporten tar upp mätningarnas omfattning, hur datan använts i ett flertal forskningsprojekt samt ger förslag på hur dessa data ska göras mer tillgängliga och användas framöver. Bland annat föreslås att studier av orsakssamband för återhämtning från försurning, kväveutlakning eller skogsskador i ett förändrat klimat bör prioriteras.

Vidare pekar rapporten på konsekvenserna av att mätningarna nu avslutas. En avveckling av programmet bedöms ge minskade möjligheter att följa upp och förstå kombinerade effekter av klimatförändring, nedfall av luftföroreningar och skogsbruk på skog och mark.

Hela rapporten finns på Skogsstyrelsens webbplats.

Mer information:
Sture Wijk, ekolog, Skogsstyrelsen, 036–35 93 85
Cecilia Akselsson, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, 046–222 86 89
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar: