Bättre ändra skatteregler än slopa miljöavdrag

Avdraget för miljöhänsyn som görs när naturvårdsavtal för skogsmark tecknas bör vara kvar. Att ta bort det bedöms ha en liten inverkan på markägares vilja att ingå naturvårdsavtal och kan också skapa oklarheter om skogsvårdslagens krav på att ta miljöhänsyn vid olika skogsbruksåtgärder. Det framgår av det uppdrag som Skogsstyrelsen nu redovisat till regeringen.

Skogsstyrelsen lämnade i mars i år en redovisning till regeringen om hur beräkning av ersättning vid tecknande av naturvårdsavtal sker samt en bedömning av effekterna av ta bort avdraget för miljöhänsyn när ersättningen beräknas.

I somras fick myndigheten i uppdrag att göra en fördjupad analys av vilka konsekvenser det skulle få om avdrag för miljöhänsyn inte skulle göras när ersättning vid naturvårdsavtal beräknas. Av redovisningen skulle även framgå de senare årens arealutveckling av formellt skydd samt vad som kan öka viljan hos markägare att ingå naturvårdsavtal.

Förenklat så innebär avdraget att en markägares ersättning vid naturvårdsavtal beräknas som om skogen slutavverkades. Vid en slutavverkning måste skogsägare ta miljöhänsyn. Det är denna miljöhänsyn som det görs avdrag för när ett naturvårdsavtal tecknas.

Av den fördjupade analysen framgår att:

• Om avdraget tas bort, riskerar det att bli otydligt vad som är lagstadgad miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Detta eftersom en viktig del av skogsbrukets sektorsansvar är att markägare utan ekonomisk ersättning från staten ska ta miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Tas avdraget för miljöhänsyn i ersättningsberäkningen bort, får markägare inom ett område med naturvårdsavtal ersättning för något som de enligt lagen egentligen är skyldiga att göra.
• Fördyringen för staten med ett slopat avdrag beräknas bli cirka fyra miljoner kronor. Detta innebär att avsatta medel för naturvårdsavtal räcker till mindre areal än vad som nu är fallet.
• Ett borttagande av avdraget bedöms endast i liten omfattning påverka markägarnas vilja och intresse att ingå naturvårdsavtal. En större effekt, det vill säga att fler vill teckna avtal, kan nås om de skatteregler som rör naturvårdsavtal ändras, exempelvis genom att de ges möjlighet att använda ett skogskonto.
• Skälen för slopandet av motsvarande avdrag vid inrättande av områdesskydd enligt miljöbalken bedöms inte vara giltiga för naturvårdsavtalsinstrumentet.  
  

– Sammantaget bedömer vi att ett slopat avdrag riskerar ge negativa konsekvenser både för arbetet med miljöhänsyn i skogsbruket och med formellt skydd av skog. En fördelaktigare beskattning av ersättningen skulle öka intresset för naturvårdsavtalsinstrumentet betydligt mer och bedöms lämpligare, säger Johan Åberg, specialist områdesskydd, Skogsstyrelsen.

Läs rapporten på Skogsstyrelsens webbplats.

Mer information:
Johan Åberg, specialist områdesskydd, Skogsstyrelsen, 033–48 25 06
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar: