Bättre information om skogsbrukets miljöhänsyn
Ungefär åtta procent av arealen lämnas som miljöhänsyn vid avverkningar, cirka dubbelt så mycket som tidigare angetts. Resultatet är dock osäkert då det endast baseras på uppgifter om halva Sveriges produktiva skogsareal.
I oktober 2014 gick Skogsstyrelsen ut med att det lämnats betydligt mer miljöhänsyn vid avverkningar än vad som tidigare angetts. Uppgifter som framkommit inom ramen för projektet Skogliga konsekvensanalyser (SKA 15) där Skogsstyrelsen och SLU tar fram scenarier för hur skogen kan utvecklas på lång sikt. Nu presenteras beräkningarna.
Uppskattningsvis lämnas totalt 8 procent av avverkningsobjektens areal som miljöhänsyn vid avverkningar. Det är ungefär dubbelt så mycket som tidigare angetts. Ser man till olika ägarkategorier, så lämnar enskilda skogsägare 6 procent och övriga ägare 10 procent av arealen. Resultaten är säkrast för övriga ägare, eftersom det underlag som använts varit nästan komplett. För de enskilda ägarna är resultatet betydligt mer osäkert, då motsvarande underlag inte är lika omfattande. Det innebär att det inte är möjligt att bryta ner siffran på landsdelsnivå.
– Den metod som används och underlagens kvalitet bidrar till att resultaten till viss del är osäkra. Inte minst eftersom kartunderlaget med frivilliga avsättningar inte täcker hela landet. Det är inte möjligt att beräkna hur stor osäkerheten är, men sammantaget bedömer vi att de nya uppskattningarna ger en betydligt mer korrekt bild än tidigare av hur mycket miljöhänsyn som lämnas i skogsbruket, säger Anders Lundström, forskningsledare, SLU.
Skillnaden mot tidigare är att all miljöhänsyn vid avverkning nu ingår i de analyser som gjorts. Från att tidigare enbart kunnat presentera uppgifter om hänsynsytor som är mindre än 0,5 hektar, så ingår nu även de ytor som är större men som tidigare inte gått att särskilja från skogsbrukets frivilliga avsättningar. De frivilliga avsättningarna redovisas separat och utgör cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken.
Skogsstyrelsen och SLU vill understryka att förändringen inte beror på att markägarna har förändrat sitt brukande, utan det är analysen i sig som kunnat utvecklas, tack vare att delar av skogsbruket ställt data om frivilliga avsättningar till projektets förfogande. För att få en fullständig bild av skogsbrukets hänsynstagande behövs information om resterande frivilliga avsättningar i skogsbruket. Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning behöver också kompletteras med geografisk information om hänsyn vid avverkning. Ett arbete som pågår. Det är också viktigt att komma ihåg att inventeringen av tagen hänsyn görs cirka ett år efter avverkning och alltså inte speglar utvecklingen på lång sikt.
– Det är mycket positivt att vi i samarbete med SLU kunnat bedöma den totala omfattningen av den miljöhänsyn vid avverkning som skogsbruket tar. Samtidigt vet vi från Skogsstyrelsens uppföljningar att den lämnade hänsynens kvalitet behöver förbättras. Den senaste visade att cirka en tredjedel av de hänsynskrävande biotoperna och skyddszonerna påverkas negativt av avverkning. Även alltför många forn- och kulturlämningar skadas. Brister som skogsbruket måste komma till rätta med, säger Kalle Duvemo, projektledare, Skogsstyrelsen.
Mer om beräkningarna finns på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Karl Duvemo, projektledare, Skogsstyrelsen, 060– 55 31 71
Anders Lundström, forskningsledare, SLU, 090–786 83 23
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.
Taggar: