Dramatiskt ökade älgbetesskador i Västerbotten
Älgskadorna i Västerbottens ungskogar nådde rekordhöga nivåer under den senaste vintern. Hårdast drabbade är inlandets förvaltningsområden, där 11-20 procent av ungtallarna har färska skador. Det visar Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering (ÄBIN).
– Älgskadorna är nu så pass allvarliga att de försvårar möjligheten att nå de skogspolitiska målen om uthållig och värdefull virkesproduktion och bevarande av biologisk mångfald, säger Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen.
Under flera år har älgskadorna i Västerbotten legat på en alltför hög nivå och dessutom visat en ökande trend. Efter en viss nedgång vintern 2011/2012 ökade de färska älgskadorna på ungtallar senaste vintern till rekordhöga nivåer i flera områden. På länsnivå har skadorna på de ungtallar som ska bli framtidens timmer och massaved fördubblats jämfört med 2012 - från 6 till 12 procent.
Inventeringen visar att även lövträd betas hårt och att det lokalt förekommer betning på gran, vilket tyder på ett mycket högt betestryck. Skadorna är höga trots att älgstammen enligt andra beräkningar anses minska.
– Vi bedömer att hårt betestryck under lång tid kan ha utarmat skogen på viltfoder, vilket gör ungskogen mer känslig för älgbetning och att risken för stamskador ökar. Älgarna tvingas helt enkelt gå hårdare på det vinterfoder som finns. En åtgärd vore att tillfälligt sänka älgstammen under den nivå som är långsiktigt önskvärd och låta fodret växa till sig, säger Bo Leijon.
Att skadorna på ungskog varierar mellan åren, beror troligen på snödjup, älgvandringar och tillgång till alternativt foder. Älgförvaltningen måste anpassas så att skadekatastrofer undviks även de år när ogynnsamma snöförhållanden leder till särskilt högt betestryck. Skador från ett enskilt år blir annars bestående under skogens hela omloppstid.
Skogsstyrelsen bistår älgförvaltningen med kunskap om skogens tillstånd, i första hand om skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel. Inventering av älgskador på skog (ÄBIN) och viltfodersituationen är en förutsättning för en god precision i älgförvaltningen.
– Den nya viltförvaltningen ger förutsättningar för en god förvaltning. Årets ÄBIN-resultat visar dock att det fortsatt krävs ett stärkt ansvarstagande från alla parter för att komma tillrätta med skadeproblematiken, säger Bo Leijon.
Läs inventeringsresultaten på www.skogsstyrelsen.se/Algbetningsskador.
Se diagram över utvecklingen av färska skador på ungtallar.
Mer information:
Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen, 090-15 83 25
Ulrika Lamberth, pressinformatör, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.
Taggar: