Första resultaten från unik vägtrummeinventering
Genom att inventera mer än 25 000 vägtrummor i Gävleborgs län har Skogsstyrelsen och SLU tagit fram ett underlag till nya kartor som visar hur vatten flödar i terrängen. På sikt kan det bidra till att körskador kan förebyggas.
Nu finns de första resultaten från den pågående inventeringen av vägtrummor i Gävleborgs län. Målet är att kartlägga samtliga cirka 50 000 vägtrummor i länet och därmed bidra till att mer detaljerade kartor som visar vattenflöden i terrängen kan tas fram. Kartor som exempelvis används när en avverkning planeras.
SLU har använt inventeringen av vägtrummorna för att vidareutveckla digitala flödesmodeller som gör det möjligt att beräkna hur vattnet rinner i landskapet. Beräkningar har gjorts i fem av nio prioriterade avrinningsområden som hittills inventerats; Norralaån, Gnarpsån, Nianån, Skärjån och Hamrångeån. Testerna visar att vattendragen i området nu kan kartläggas med stor noggrannhet med hjälp av den nya tekniken.
– Resultatet är mycket positivt. Våra beräkningar visar att cirka 40 procent av de små vattendragen saknas på dagens kartor, vilket beror på att de har ritats utifrån flygbilder där de små vattendragen var dolda under trädkronorna. Att veta var vattendragen finns är viktigt så att rätt hänsyn till dessa kan tas vid till exempel skogsavverkningar och vägbyggen, säger Anneli Ågren, forskningsledare, SLU i Umeå.
Resultaten från vägtrummeinventeringen blir en viktig hjälp i SLUs arbete med att i framtiden ta fram bättre kartor för hela landet.
Den digitala flödesmodellen används för att beräkna var vattnet rinner i terrängen, men man kan även se hur fuktigt det är i marken. Något som är viktigt att ha kunskap om inför planering, i samband med avverkning och vid transport av det avverkade virket ur skogen. Generellt sett så ökar markens känslighet för körskador ju blötare marken är.
– Ju mer kunskap vi får om hur vattnet flödar i naturen, desto lättare blir det att exempelvis planera så att basvägar och skogsbilvägar kan anläggas där markens bärighet är som bäst och därigenom undvika körskador, säger Nils Frank, projektledare, Skogsstyrelsen.
Inventeringen är den hittills största som genomförts i Sverige. Fortfarande återstår delar av länet, men hittills har cirka 1020 mil väg, eller 39 procent av länets yta, kartlagts.
Projektet genomförs inom ramen för ett av Skogsstyrelsens arbetsmarknadsuppdrag och pågår till slutet av mars i år. Om möjligt blir det en fortsättning för att kartlägga de områden i länet som då återstår.
Mer information:
Nils Frank, projektledare, Skogsstyrelsen, 0650–377 85
Anneli Ågren, forskningsledare, SLU, 090-786 83 65
William Lidberg, doktorand, SLU, 070-629 55 67
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.
Taggar: