Fortsatt allvarliga betesskador på ungskog

Skogsskador orsakade av älg, rådjur, kronhjort och dovhjort är fortsatt omfattande i södra och mellersta Sverige. Det visar en första analys av den skadeinventering som görs i hälften av landets älgförvaltningsområden.

Hittills omfattar inventeringen betesskador på ungskogar i 62 älgförvaltningsområden i södra och mellersta Sverige. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt i älgförvaltningsgrupper, där markägarrepresentanter och jägarrepresentanter för respektive älgförvaltningsområde ingår.

Skadorna i södra och mellersta Sverige är precis som förra året överlag alltför omfattande, även om det är en stor variation mellan olika älgförvaltningsområden.

– Därför vill vi understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. De har en stor utmaning framför sig för att vända utvecklingen och nå en bättre balans mellan mängden hjortdjur och nivån av allvarliga betesskador i ungskog. Alla, såväl markägare som jägare, har ett gemensamt ansvar för att det ska ske, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.

Fortfarande pågår inventeringar i Sveriges nordliga delar. Samtliga inventeringar är klara efter sommaren. Skogsstyrelsen återkommer under hösten med en fördjupad analys av resultaten.

Betesskadorna i södra och mellersta Sverige är en anledning till att många skogsägare idag undviker tall, som hjortdjuren föredrar som föda. Istället planteras gran som är mindre betesbegärlig. Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot renodlade granskogar, vilket är negativt både för den biologiska mångfalden och för viltets tillgång till foder.

Skogsstyrelsen anser att utvecklingen där gran alltmer dominerar landskapet måste brytas, bland annat genom att skapa skogar med mer tall och lövträd. Inom ramen för projektet Mera Tall i Kronobergs län testas flera olika insatser som visat sig kunna bryta den negativa trenden med betesskador liksom den allt större andelen gran på tallmarker.

– Vår förhoppning är att det går att nå samsyn kring att åtgärder behövs och att dessa är kraftfulla nog för att åstadkomma en bättre situation framöver, säger Christer Kalén.

Älgbetesinventeringen är en del av älgförvaltningens basmetoder. Fältarbetet finansieras främst av skogsbruket. I södra Sverige har fältarbetet genomförts av flera aktörer, däribland Skogsstyrelsen, som också ansvarar för inventeringens utformning samt för analys och sammanställning av resultat.

Resultatet från älgbetesinventeringen för alla hittills inventerade älgförvaltningsområden finns på Skogsstyrelsens webbplats, www.skogsstyrelsen.se/abin.

Där finns också Skogsstyrelsens foderprognoser.

Mer information:
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 033–48 25 24
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar: