Fortsatt bristande hänsyn i privatskogsbruket

Hänsynen till natur- och kulturmiljövärden i privatskogsbruket ligger på en fortsatt låg nivå. Det visar Skogsstyrelsens senaste inventering av generell hänsyn, det vill säga av den hänsyn som tagits till natur- och kulturmiljövärden i samband med avverkning.

Skogsstyrelsen inventerar varje år om skogsbrukets avverkningar lever upp till skogsvårdslagens krav på generell hänsyn. Några exempel på sådan hänsyn är att inte avverka särskilt värdefulla biotoper, att lämna skyddszoner mot vattendrag, äldre träd, högstubbar och död ved.

Den förbättring i natur- och kulturmiljöhänsyn som Skogsstyrelsen kunde se i sina inventeringar under 1990-talet har avstannat. Skogsstyrelsens senaste inventering visar att en fjärdedel av alla avverkningar fortfarande inte når upp till lagens krav på den generella hänsyn som ska lämnas. För att nå sektorsmålet om generell hänsyn till år 2010 måste de underkända avverkningarna i landet halveras.

Överlag är hänsynen till natur- och kulturmiljövärden sämre på de privata skogsägarnas marker än på de större skogsbolagens mark. 32 procent av avverkningarna på privatägd skogsmark når inte upp till lagkravet, jämfört med 17 procent hos det övriga skogsbruket. Framförallt beror den bristande hänsynen på att skogsbruket inte i första hand prioriterar redan befintliga naturvärden i samband med avverkning, något som skulle kunna avhjälpas med bättre planering.

─ Genom att planera alla avverkningar på barmark och fokusera mer på kvalitet kan vi få ett bättre resultat. Rent konkret innebär detta exempelvis att en gammal sälg med lunglav eller en 350-årig grovgrenig tall ska prioriteras före en ung björk eller nyskapad granhögstubbe. Det är många gånger inte mängden hänsyn som brister, det är valet av vilken hänsyn som tas, säger Malin Andersson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

Läs mer om Skogsstyrelsens inventering av generell hänsyn samt resultat fördelat på ägarkategori och landsdelsnivå på www.skogsstyrelsen.se/press