Genom att lära av Gudrun kan skogsskador hindras

Upparbetningen efter stormen Gudrun var effektiv och återplanteringen av skog har varit god. Dock ökar den stora andelen gran risken för skogsskador. Det visar Skogsstyrelsens summering av erfarenheter av stormen Gudrun.

Den 8 januari 2015 är det tio år sedan stormen Gudrun drabbade södra Sverige. Omkring 75 miljoner kubikmeter skog blåste ned. Det motsvarar en normal årsavverkning i hela landet och tre årsavverkningar i Götaland. Cirka 80 procent av de träd som blåste ned i Gudrun var gran. Skogsstyrelsen har nu sammanställt erfarenheter av stormen.

Upparbetningen och uttransporten av det stormskadade virket var effektiv då de genomfördes på cirka ett och halvt år. Trots detta fick granbarkborren två svärmningssäsonger att föröka sig på. Varma somrar och efterföljande stormar gav omfattande angrepp av granbarkborre, men därefter har skogsbrukets insatser i kombination med några svalare somrar fått ner mängden barkborrar till mer normala nivåer.

Återbeskogningen har lyckats i så motto att det på i stort sett all mark växer ny skog. Dels tack vare det återväxtstöd som skapades, dels tack vare att skogsägarna gjort ett bra arbete med återplantering. Stödet skulle också bidra till att det blev en större variation av trädslag. Även om det blev en viss andel andra trädslag än gran, så blev det inte i den omfattning som hade varit önskvärt.

På de cirka 91 000 hektar som fick återväxtstöd planterades lövträdplantor på mindre än 3000 hektar, ungefär 3 procent. Målet var cirka 10 000 hektar. Lärk och tall planterades på cirka 4 procent vardera och sitkagran planterades på cirka 1 procent. Vanlig gran planterades på cirka 87 procent av arealen.

Gran som trädslag har många fördelar, men att den fortsätter att vara det dominerande alternativet för skogsägarna innebär stora risker inför framtiden, särskilt med beaktande av klimatförändringarna.

– Stora arealer granskog planteras på marker där tall är lämpligare och i framtiden kommer dessa skogar att vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och granbarkborre, säger Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen.

Erfarenheterna visar också att skötsel av skogen kan ge bättre skydd mot stormar. Bland annat genom att utföra röjnings- och gallringsarbetet när skogen är relativt ung.

– Även om röjningen av ungskogarna kommit igång på många håll, så är stora arealer av de skogar som uppkommit efter Gudrun fortfarande oröjda. Där finns det en stor risk att man även kommer efter med gallringsarbetet, vilket medför ökade risker för framtida stormfällningar, säger Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen.

Läs Skogsstyrelsens PM om erfarenheter 10 år efter stormen.

Mer information:
Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, 036–35 93 25
Jerker Bergdahl, ställföreträdande distriktschef, Skogsstyrelsen, 0470–72 61 38
Magnus Fridh, senior adviser, Skogsstyrelsen, 036–35 93 71
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar: