Lägre älgbetesskador i Örnsköldsviksområdet

Report this content

Skogsstyrelsens älgbetesinventering, Äbin, i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde, visar en klar nedgång av älgskadorna den senaste vintern jämfört med åren innan.
En särskilt gynnsam vinter kombinerad med de senaste årens avskjutning av älg kan ligga bakom. Ett år av återhämtning för ungskog och viltfoder gynnar både skogsbruket och älgen
.

Skadorna från senaste vinterns älgbetning är klart lägre än åren innan i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde (ÄFO). Överlag ligger andelen ungtallar med färska älgskador på cirka 3 procent, jämfört med cirka 13 procent året innan, mätt på produktionsstammarna. Produktionsstammar är de träd som är kvar efter röjning och ger virke i framtiden.

Skogsstyrelsen är positiv till att sektorn i större utsträckning visar att man tar betesskadorna på allvar.

– Det är glädjande att skogsskadorna nu har minskat. Då får ungskogen och viltfodret en chans att återhämta sig. Om det också betyder att biologiskt värdefulla trädslag som rönn, asp och sälg i större omfattning kan växa upp i ungskogen återstår att se, men ett minskat betestryck ökar lövträdens chanser, säger Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen.

Låga skador var förväntade och flera faktorer bedöms ha samverkat till att avlasta betestrycket från ungskogen. Dels har viltförvaltningens och jägarnas insatser för att anpassa älgstammen genom avskjutning gett effekt, dels bedöms den korta vintern med litet snödjup ha varit särskilt gynnsam för älgen. Dessutom fanns i vintras stormfälld skog både inom älgförvaltnings-området och framförallt i angränsande områden, där talltopparna erbjöd extra foder för älgarna. Det antas ha minskat deras benägenhet att samlas i ett koncentrerat område och skada ungskogen.

– Nedgången i älgskador kan därför vara tillfällig och faran är inte över för skogen. Med andra ord är det är viktigt att hålla fast vid förvaltnings- och avskjutningsmålen under höstens jakt, säger Bo Leijon.

Årets resultat betyder alltså inte att skogen är räddad. Gamla skador från tidigare år sitter kvar i trädstammarna och ger tillväxt- och värdeförluster. Utöver färska skador på träden måste därför även skador som ackumulerats över lång tid samt hur många oskadade stammar som finns kvar, beaktas vid förvaltningsbeslut. Utmaningen för skogs- och viltförvaltningen blir att balansera älgstammen mot fodertillgången så att skogsskadorna håller sig på en tolerabel nivå över en längre tid.

Skogsstyrelsen bistår älgförvaltningen med kunskap om skogens tillstånd, i första hand om skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel. Inventering av älgskador på skog (Äbin) och viltfodersituationen är en förutsättning för en god precision i älgförvaltningen.

Läs inventeringsresultaten på www.skogsstyrelsen.se/Algbetningsskador

Mer information:
Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen, 090–15 83 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Citat

Det är glädjande att skogsskadorna nu har minskat. Då får ungskogen och viltfodret en chans att återhämta sig. Om det också betyder att biologiskt värdefulla trädslag som rönn, asp och sälg i större omfattning kan växa upp i ungskogen återstår att se, men ett minskat betestryck ökar lövträdens chanser.
Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen