Lägsta älgbetesskadorna på flera år i Västerbotten
Skogsstyrelsens älgbetesinventering, Äbin, i Västerbottens län visar en klar nedgång av älgskadorna den senaste vintern jämfört med åren innan. En särskilt gynnsam vinter kombinerad med de senaste årens avskjutning av älg kan ligga bakom. Ett år av återhämtning för ungskog och viltfoder gynnar både skogsbruket och älgen.
Skadorna från senaste vinterns älgbetning är klart lägre än åren innan i Västerbotten. Överlag ligger andelen ungtallar med färska älgskador mellan 1 och 3 procent, jämfört med cirka 12 procent året innan. Mest anmärkningsvärd är nedgången i stora delar av inlandet, till exempel i sydvästra älgförvaltningsområdet där det går från cirka 20 procent till under 3 procent vintern 2013-2014. Högsta skadenivån nås i Åsele-området med fyra procent skadade produktionsstammar av tall. Produktionsstammar är de träd som är kvar efter röjning och som ger virke i framtiden.
– Låga skador var förväntade. Viltförvaltningens och jägarnas strävan de senaste åren att anpassa älgstammen genom avskjutning måste till slut få effekt. Skogsstyrelsen är positiv till att sektorn i större utsträckning visar att man tar betesskadorna på allvar, säger Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen.
Framför allt kan den gångna vintern ha varit särskilt gynnsam för både älgen och ungskogen. Kort vinterperiod och litet snödjup kombinerat med stora mängder vindfällda tallar i gallringsskogar, vilka också ger älgen mat, verkar ha avlastat betestrycket från ungskogen. Nergången i älgskador kan därför vara tillfällig och än är inte faran över för skogen.
– Det är glädjande att skogsskadorna nu har minskat. En period med låga skador är både önskvärd och nödvändig efter en rad tidigare vintrar med hårt betestryck. Då får ungskogen och även viltfodret en chans att återhämta sig. Om det betyder att biologiskt värdefulla trädslag som rönn, asp och sälg i större omfattning kan växa upp i ungskogen återstår att se, men ett minskat betestryck ökar lövträdens chanser, säger Bo Leijon.
Samtidigt betyder årets resultat inte att skogen är räddad. Gamla skador från tidigare år sitter kvar i trädstammarna och ger tillväxt- och värdeförluster. Utöver färska skador på träden måste därför även skador som ackumulerats över lång tid samt hur många oskadade stammar som finns kvar beaktas vid förvaltningsbeslut. En utmaning för skogs- och viltförvaltningen framöver blir att hålla älgstammen på en sådan nivå och fördela avskjutningen så att skogsskadorna håller sig på en tolerabel nivå över en längre tid.
– Att älgskadorna varierar stort mellan åren visar att fler faktorer än älgtätheten påverkar skadenivån. Det måste viltförvaltningen och jägarna ta hänsyn till och anpassa älgstammen efter fodersituationen. Vår bedömning är att man är på rätt väg, men inte i mål. Det är viktigt att hålla fast vid förvaltnings- och avskjutningsmålen även under höstens jakt, säger Bo Leijon.
Skogsstyrelsen bistår älgförvaltningen med kunskap om skogens tillstånd, i första hand om skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel. Inventering av älgskador på skog (Äbin) och viltfodersituationen är en förutsättning för en god precision i älgförvaltningen.
Läs inventeringsresultaten på www.skogsstyrelsen.se/Algbetningsskador
Mer information:
Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen, 090–15 83 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.
Taggar: