Nya insatser kan bidra till att nå Levande skogar

Idag presenterar Naturvårdsverket den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål. Levande skogar är ett av de mål som idag inte bedöms möjligt att nå till år 2020. Samtidigt pågår nu flera insatser som förväntas ge effekt på sikt.

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera skogstyper är bevarandestatusen fortfarande inte tillräckligt bra och många arter är hotade. För att nå målet behöver miljöhänsynen fortsatt förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Det behövs också fler insatser för hotade arter och skadorna på kulturmiljöer måste minska.

– Att få effekt av genomförda åtgärder i skogen tar tid. Det som görs idag ser vi inte effekten av förrän om några och ibland många år och därför återspeglas det ännu inte i uppföljningen. Därför tycker att det är viktigt att lyfta att det trots att det ser svårt ut idag, så kan bilden bli en annan förutsatt att skogsbruket fortsätter på den inslagna vägen, säger Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen.

Målbilderna för miljöhänsyn som tagits fram gemensamt av skogssektorn inom ramen för det omfattande projektet Dialog om miljöhänsyn är ett stöd för hur en förbättrad miljöhänsyn ska tas. Bland annat beskrivs hur hänsyn ska tas till känsliga biotoper, naturvärdesträd, vatten och kulturmiljöer. Skogsstyrelsen kommer i år lyfta dem i sin information, rådgivning och utbildning.

– Framförallt ska vi i år lägga mycket tid på återkoppling till skogsbruket när det gäller miljöhänsyn och fortsatt arbeta med att skärpa tillsynen. Vi ser exempelvis att körskadorna fortsatt behöver minska och ska därför ha ett extra stort fokus på detta i tillsynkampanjer i delar av landet under våren, säger Monika Stridsman.

Inventeringar visar att trots att information finns så påverkades eller skadades nästan hälften av alla forn- och kulturlämningar i samband med avverkning eller andra skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, tillsammans med skogssektorn, analyserar därför orsakerna till detta och tar fram förslag till åtgärder.

Andra åtgärder som förväntas ge positiva effekter på sikt är de ändrade föreskrifterna till skogsvårdslagen som förtydligar skyddet av arter samt hur miljöhänsyn får prioriteras vid skötsel av skog och på det regionala planet arbetar Skogsstyrelsen och länsstyrelserna med att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen.

Skogsstyrelsen pekar även i årets bedömning på att både formellt skydd och frivilliga avsättningar behövs för att bevara biologisk mångfald och viktiga skogsmiljöer. Men det är också viktigt att naturvårdande skötsel görs. Likaså kan en större variation av skogsbruksmetoder, exempelvis olika hyggesfria alternativ bidra till större mångfald i skogen.

Mer information:
Jimmy Lundblad, miljöstrateg, Skogsstyrelsen, 036–35 94 61
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen, 036–35 94 30
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Dokument & länkar