Omfattande skador på fornlämningar i skogen
Att förstöra eller skada fornlämningar är brott mot kulturmiljölagen. Trots det visar Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets årliga inventering att nästan hälften av de inventerade forn- och kulturlämningarna påverkats eller skadats i samband med skogsbruk.
Uppföljningen, som genomförs för andra året i rad, är gjord på områden tre år efter att avverkning skett. Totalt har 372 avverkningar med drygt 1100 forn- och kulturlämningar följts upp. Jämfört med förra året har ingen märkbar förbättring skett, utan för 48 procent av de inventerade forn- och kulturlämningarna brister hänsynen. Omkring en fjärdedel av de inventerade lämningarna är skadade eller grovt skadade.
För att markägare och utförare ska ha möjlighet att ta den hänsyn som krävs till forn- och kulturlämningarna, har uppföljningen skett på områden där lämningar var kända och registrerade vid tillfället för avverkning och markberedning.
Årets rapport visar att de vanligaste orsakerna till skador på forn- och kulturlämningar är körskador, avverkningsrester, plantering och markberedning. Markberedning är det som påverkar mest negativt – 72 procent av de inventerade forn- och kulturlämningar som utsatts för markberedning var skadade eller grovt skadade. Sett över landet är det flest skador längs Norrlandskusten, medan Svealand har lägst andel skador.
– Skadorna är oacceptabla och vi har under en rad år noterat att det inte blivit bättre. Nu måste skogsbruket komma tillrätta med problemen. Information om fornlämningar är lättillgänglig och myndigheternas beslut eller anvisningar till skogsägarna ska följas, säger Lars Amréus, riksantikvarie.
Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och representanter från skogsbruket arbetar sedan förra året med identifiera orsaker till skadorna och att ta fram förslag på åtgärder för att minska dem. Förslagen kommer att presenteras senare i år.
– Grundläggande för att åstadkomma förändring är att skogsbruket involveras och engageras i de olika åtgärder som krävs för att minska skadorna. Allt ifrån utbildning och anpassning av skogsbruksmetoder till att informationen flödar genom hela kedjan från avverkningsplanering till plantering av ny skog, säger Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen.
Redan idag finns ett flertal e-tjänster för skogsägarna, bland annat Mina sidor, där kartor som visar var kända lämningar på den egna fastigheten finns. Genom att använda dessa kan skador undvikas. Skogsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att utveckla tjänsterna och antalet skogsägare som använder dem ökar. Riksantikvarieämbetet ansvarar för att föra register över kända forn- och kulturhistoriska lämningar i Sverige. Även via söktjänsten Fornsök kan vem som helst söka information om dessa lämningar, www.fornsok.se.
Rapporten finns att ladda ner på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen, 026-23 61 04
Anna-Lena Olsson, antikvarie, Riksantikvarieämbetet, 08-51 91 85 69
Lena Calderon, pressansvarig, Riksantikvarieämbetet, 08- 51 91 80 07
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor, www.raa.se.
Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.
Taggar: