Skogsstyrelsen kontrollerar halländska hyggen

Under sommaren kontrollerar Skogsstyrelsen ett 100-tal hyggen i Halland. Detta för att säkra en god återväxt av skog efter genomförda avverkningar.

Enligt Skogsstyrelsens uppföljningar under perioden 2011-2014 är cirka 40 procent av skogsföryngringarna i Halland inte godkända. Orsakerna är flera, men många av dem hänger ihop med de stora arealer skog som stormen Gudrun 2005 fällde och där ny skog måste till. 

– Fram till år 2005 när stormen Gudrun drog in var återväxten av skog i länet god och andelen godkända föryngringar var över 90 procent. Dit vill vi nå igen, säger Sven Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen.

För att uppmärksamma problemet och ge markägare möjlighet att vidta åtgärder i tid kommer Skogsstyrelsen att inventera ungefär hundra stycken tre år gamla hyggen under sommaren.

Skogsstyrelsen konstaterar att skogsägarna planterar skog i ungefär samma utsträckning som före stormen Gudrun. Däremot planteras färre plantor per hektar.

– Färre plantor innebär att torka, frost, skadeinsekter som snytbagge eller att man planterar på olämpliga ställen slår hårdare än om man sätter fler plantor. Likaså har vi ett högt betestryck från klövviltet som gör att det inte växer upp så mycket tall eller lövträd på hyggena, vilket också bidrar till en sämre skogsåterväxt, säger Anders Hejnebo, skogskonsulent, Skogsstyrelsen.

Efter avverkning ska skogsägaren se till att det kommer upp ny skog och det kan göras på flera olika sätt; plantering, naturlig föryngring eller sådd. På större hyggen bör det normalt markberedas innan åtgärd. Om markägaren har angett plantering, i samband med att avverkningsanmälan lämnades in, ska ny skog finnas i tillräckligt antal, jämt fördelat över hygget inom tre år. Där man i stället valt att föryngra genom att ställa fröträd eller genom sådd av hygget, ska den nya återväxten vara godkänd senast fem år efter avverkning.

Vid Skogsstyrelsens besök kontrolleras vilka åtgärder som utförts, om åtgärden är lämplig på marken och om skogsvårdslagens krav på antal plantor per hektar uppfylls. På de hyggen som inte är godkända kommer markägaren att få ett brev med vägledning där det framgår vilka åtgärder som bör vidtas och när de bör vara utförda.

Väljer man plantering är det viktigt att hålla koll på hur plantorna klarar sig. Ju tidigare problem uppmärksammas och åtgärder sätts in, till exempel i form av gräsröjning, punktbehandling mot snytbagge eller hjälpplantering, desto bättre blir förutsättningarna för en skog av hög kvalitet.

Skogsstyrelsen vill därför uppmana alla som har planterat i år eller under de senaste åren att gå ut och titta till sina plantor. Har man inte själv tid eller möjlighet bör man ta hjälp.

Mer information:
Sven Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen, 035–13 68 33
Anders Hejnebo, skogskonsulent, Skogsstyrelsen, 035–13 68 35
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar:

Om oss

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetenheten om skogens betydelse.

Dokument & länkar

Citat

Fram till år 2005 när stormen Gudrun drog in var återväxten av skog i länet god och andelen godkända föryngringar var över 90 procent. Dit vill vi nå igen.
Sven Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen