Uppemot sex miljoner kubikmeter skog skadad under stormsäsongen

Report this content

Skogsstyrelsen har vägt samman skogsbrukets samt egna uppskattningar av vinterns stormskador. Störst skada orsakade stormen Dagmar, följt av adventsstormen och stormen Emil. Totalt skadades cirka 6 miljoner kubikmeter skog. Viktigast nu är att få ut det stormfällda virket ur skogen innan granbarkborren svärmar.

Stormen Dagmar skadade natten till annandag jul ungefär 4,5 miljoner kubikmeter skog, främst i norra Gävleborgs, östra Jämtlands och södra Västernorrlands län. Adventsstormen, Emil och några mindre stormar fällde cirka 1,2 miljoner kubikmeter skog längre söderut, främst i Halland, Skåne, Blekinge och södra delarna av Kronobergs län. I de län som drabbades värst av Dagmar skadades cirka 4 miljoner kubikmeter, vilket utgör cirka 20 procent av den årliga avverkningen inom samma område.

Att ta hand om det stormfällda virket är betydligt dyrare än normal avverkning av motsvarande virkesvolymer. Det beror på att virket ligger utspritt över stora arealer och att snötäcket i Dagmar-området försvårar arbetet.

Ju närmare våren kommer, desto mer bråttom blir det att ta ut virket ur skogen. Särskilt viktigt är det i de delar av landet där det redan finns en stark population av granbarkborre.

– Om man ännu inte kontaktat sin skogliga samarbetspartner, så är det hög tid nu för att få ut det stormskadade virket ur skogen. Detta för att förebygga omfattande angrepp av främst granbarkborre, säger Lars Karlsson, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen.

Samtidigt vill Skogsstyrelsen lyfta fram behovet av god miljöhänsyn även vid upparbetning av stormskadad skog. Ansvaret för att bevara naturvärdesträd, undvika körskador och säkerställandet av god miljöhänsyn kvarstår därmed på skogsägaren, trots brådskan att få virket ut ur skogen.

Risken för stormskador ökar i takt med att skogen blir äldre och träden högre samt närmsta tiden efter gallring. Skogsägaren kan förebygga genom att gallra tidigt och följa ett skötselprogram som gör att gallring inte behövs när skogen är äldre. Likaså bör man om möjligt undvika att ta upp hyggen invid äldre skog, särskilt äldre granskog.

Mer information:
Clas Fries, skogsskötselspecialist Skogsstyrelsen, 090-15 83 14
Lars Karlsson, skogsskötselspecialist Skogsstyrelsen, 0470-72 61 32
Ulrika Lamberth, pressinformatör, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30

 

 

Taggar:

Dokument & länkar