Uppföljning av skogsåterväxten i Hallands län

Den 25 april kontrollerar Skogsstyrelsen återväxten på hyggen i norra Halland med hjälp av helikopter. De senaste årens inventeringar av återväxten visar att 40 procent av länets skogsföryngringar inte är godkända. På sikt blir effekten lägre tillväxt av skog och sämre avkastning för skogsägarna.

Enligt Skogsvårdslagen är skogsägaren skyldig att se till att det blir ny skog efter avverkning. Det kan göras på flera olika sätt; naturlig föryngring, sådd eller plantering och ska vara genomfört senast tre år efter avverkning. Inom fem år måste föryngringen vara godkänd.

– Ny skog är inte bara en ekonomisk fråga. Det är också viktigt för den biologiska mångfalden och inte minst för klimatet. Växande skog binder in koldioxid, vilket är en effektiv åtgärd för att motverka klimatförändring. Som skogsägare är det också bra att sprida riskerna när klimatet förändras, genom att inte bara satsa på gran utan använda olika trädslag på sin mark, säger Sven Nilsson, distriktschef, Skogsstyrelsen.

Att två av fem hyggen inte godkänns i länet beror främst på att det inte finns tillräckligt med plantor fem år efter avverkning. På sikt leder detta till flera negativa effekter för skogsägarna. De ungskogar som växer upp riskerar att bli alltför glesa. Resultatet kan bli lägre virkesvolymer, förlängd omloppstid och färre valmöjligheter när det gäller trädslag. Ju längre tid som går efter avverkning, desto dyrare blir också nyplanteringen.

– Förhållandena för att få upp ny skog varierar i länet. Veckans tillsynsinsats med helikopter ska ge oss en bättre bild av hur föryngringarna i norra Halland utvecklas, säger Anders Hejnebo, skogskonsulent, Skogsstyrelsen.

I norra Halland är en stor del av markerna lämpliga för tall. Men då tall ofta drabbas av älgbetesskador, väljer många att plantera gran även på dessa marker. Detta är en kortsiktig lösning då det finns en uppenbar risk att granen på sikt både kommer att växa dåligt och drabbas av olika former av skador.

– Vi ser också att problemet med att det planteras gran på tallmarker även förekommer i andra delar av länet. Ett annat problem är att det planteras gran på fuktiga marker där det vore bättre att satsa på naturlig föryngring av skogen och få lövskog eller blandskog, säger Anders Hejnebo.
 
Efter vårens uppföljning kontaktar Skogsstyrelsen de markägare där föryngringen inte är godkänd med ett skriftligt råd med rekommendationer om vad som behöver göras. Om detta inte följs kan skogsägaren bli ålagd att utföra nödvändiga åtgärder genom ett föreläggande förenat med vite, det vill säga att skogsägaren får betala böter om åtgärderna inte genomförs.

Skogsstyrelsen rekommenderar att skogsägaren redan i samband med avverkningsplanering bestämmer hur hygget ska återbeskogas. För dem som väljer naturlig föryngring är det viktigt att säkerställa att det finns ett tillräckligt stort antal lämpliga fröträd som kan lämnas kvar och ofta behövs även markberedning. Det är också viktigt att genomförda åtgärder följs upp under de första åren. Det gäller även de skogsägare som överlåter till sitt skogliga ombud att sköta återbeskogningen.

Mer information:
Sven Nilsson, distriktschef Skogsstyrelsen, 035–13 68 33
Anders Hejnebo, skogskonsulent Skogsstyrelsen, 035–13 68 35
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30

Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse.

Taggar: