Likpredikningar digitaliseras i nytt projekt - banar väg för ny forskning

Tryckta likpredikningar i Skoklosters slotts bibliotek ger viktiga kunskaper om livet i Europa under 1600- och 1700-talet. Statens historiska museer genomför därför tillsammans med Stockholms universitet ett projekt för att digitalisera de drygt tusen likpredikningarna i slottets boksamling och göra dessa tillgängliga för forskning. Projektet, som inleds i januari, finansieras av Riksbankens Jubileumsfond med cirka sju miljoner kronor.

-  Att vi gör materialet digitalt kommer att förbättra dess användbarhet avsevärt, och det banar väg för ny forskning inom en rad olika områden – både nationellt och internationellt, säger Elin Fornander, forskningschef vid Statens historiska museer.

Frågor om liv, död och hälsa

En likpredikning är en tryckt utgåva av den predikan som hållits i samband med en begravning. Förutom själva predikotexten innehåller den en ofta idealiserad redogörelse för den avlidnes sista tid i livet, personens dygder och en levnadsteckning.

- Likpredikningarna ger upphov till frågor om bland annat liv och död, sociala relationer, hälsa och arbete. De visar hur människor under den här tiden hanterat omvälvande förändringar som krig och fred, trauman eller miljökatastrofer, säger projektledaren Susanne Tienken, docent i tyska vid Stockholms universitet.

Kunskap om stormaktstidens kvinnor

De drygt tusen likpredikningarna i Skoklosters slotts bibliotek härrör framför allt från 1600-talet och är inbundna i samlingsband. De handlar om personer ur de furstliga, adliga, borgerliga och prästerliga skikten.

- Nästan hälften av predikningarna handlar om kvinnor som annars är starkt underrepresenterade i arkiven och kan därför ge värdefulla bidrag till kunskap, särskilt om kvinnor under stormaktstiden, säger Jonas Häggblom, Intendent för Skoklosters slotts samlingar.

Ett exempel är den levnadsbeskrivning som finns i likpredikan över Skoklosters slotts första slottsfru Anna Margareta von Haugwitz. Den är i princip den enda bevarade källan till kunskap om hennes barndom, uppväxt och omständigheter innan hon träffade sin blivande make Carl Gustaf Wrangel.

Medel från Riksbankens Jubileumsfond

Projektet syftar till att skapa en digital infrastruktur för forskning och att initiera forskning på Skoklosters samlingar. Det betyder att materialet bland annat ska registreras, scannas och göras tillgängligt på olika digitala plattformar.

Forskare och studenter kommer att bjudas in för att arbeta med de digitaliserade likpredikningarna under projektets gång, och det hela avslutas med en stor internationell konferens.

Projektet leds av Susanne Tienken, verksam vid Avdelningen för tyska vid Stockholms universitet i nära samarbete med Jonas Häggblom, Intendent för Skoklosters slotts samlingar. Det finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och pågår 2023-2026.

För mer information om projektet kontakta:
Jonas Häggblom
+46 (0)8-402 30 75
jonas.haggblom@shm.se

Susanne Tienken
+ 46 (0)8 16 35 15
susanne.tienken@tyska.su.se

Skoklosters slott är ett av världens bäst bevarade barockslott. Möt greveparet Carl Gustaf Wrangel och Anna Margareta von Haugwitz som lät uppföra slottet på 1600-talet och lär känna de människor som har levt och verkat på Skokloster genom tiderna. Samlingarna med konst, vapen, böcker och textilier är unika i sitt slag både i Sverige och internationellt. På Skoklosters slott upplever du både historia och vacker natur vid Mälarens strand. 

Slottet är ett museum och här förvaras över 50 000 föremål. Museet ingår i myndigheten Statens historiska museer.