Ny musik i barockstil tillägnad barockslottet Skoklosters slott
Den 18 juni kl 14 uruppförs musiken med nykoreograferad barockdans, på Skoklosters slott. Sex musiker och fyra dansare deltar i evenemanget. Det är en danssvit om fyra satser, som fått namnet Skoklostermusiken, en parafras på Johan Helmich Romans ”Drottningholmsmusiken”. Inspirationen kommer från den europeiska barockmusiken, från 1600- och 1700-talen och från den tiden som den avspeglas i Skoklosters slott och samlingar.
Kompositören Alfred Jimenez Villafana har tonsatt ny musik i barockstil för slottets räkning i samarbete med Skoklosters slott. Alfred, som studerar komposition och dirigering vid Musikhögskolan i Piteå, har länge intresserat sig för barockmusik och äldre tiders mästare. Genom att kombinera något helt nytt med ett historiskt ursprung vill han skapa ett större intresse för nutida konstmusik. Projektet, som genomförts med hjälp av EU-medel fördelade av Ungdomsstyrelsen, syftar också till att öka förståelsen för historien.
- När Skoklosters slott byggdes var tanken med all säkerhet att och dans skulle framföras här, säger Monica Sargren, intendent vid Skoklosters slott, och fortsätter – det ingick som en naturlig del i adelns sociala liv, men också som en symbol för status och framgång. Därför är det särskilt roligt att 350 år senare få möjlighet att presentera specialskriven musik med tillhörande dans på slottet, precis som när det en gång begav sig. Det känns också viktigt att synliggöra en ung lovande kompositör med specialintresse för barockens epok. Carl Gustaf Wrangel skulle ha varit nöjd!
Skoklosters slott är ett av barockens viktigaste avtryck i Sverige i dag. Byggherren, Carl Gustaf Wrangel, lät bygga slottet som ett monument över sig själv och den begynnande stormakten Sverige. Han förde samlingar av vapen, böcker, möbler och konsthantverk från hela Europa till slottet, något som hans arvtagare fortsatte med in i modern tid. Även idag är salarna i Skoklosters slott fullt möblerade med samlingar från 1600-1800-talet, vilket man själv kan beskåda vid ett besök i det numera statliga museet.
Även för Wrangel var de sköna konsterna musik, dans och teater viktiga. Genom att låta kulturutövare skapa konst till hans ära försäkrade han sig en fördelaktig framtoning i politiken och det sociala livet. Musiken blev för Wrangel en slags kulturell ”propaganda” och han anlitade själv vid flera tillfällen musiker och kompositörer.
Endast entré till slottet
Stockholm i juni 2011 Margareta Berglund Hamngren 08 402 30 15, press@lsh.se
Taggar:
