Bristfällig undervisning för elever vid SiS särskilda ungdomshem

Många ungdomar vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem får för lite undervisning i allt för få ämnen och med lärare som ofta saknar behörighet. Det konstaterar Skolinspektionen som idag publicerar en sammanfattande rapport över den inspektion myndigheten genomfört på SiS samtliga 24 ungdomshem i landet.

- Bra utbildning är en av de viktigaste skyddande faktorerna för utsatta barn och unga. Vi ser att utbildningen är bristfällig vid flera av hemmen. Generellt prioriteras vård framför skolverksamhet, säger Kjell Gyllenswärd. Institutionerna borde, i större utsträckning än vad Skolinspektionen sett vid inspektionen, värna undervisningen så att den kan genomföras på ett kvalificerat sätt.

Under oktober 2014 granskade Skolinspektionen genom en flygande inspektion, skolverksamheterna vid SiS samtliga 24 särskilda ungdomshem som finns från Kalix i norr till Lund i söder. Inspektionen genomfördes på plats genom att hemmen besöktes oanmält under en och samma dag. I samband med inspektionen fick ungdomarna svara på en enkät med frågor om hur de ser på undervisningen.

Skolinspektionen ser ett stort behov av att förbättra skolverksamheten. SiS som ansvarar för den bör i större utsträckning än vad de gör idag, värna om undervisningen. Skolinspektionen kommer att fördjupa granskningen av skolverksamheten vid SiS ungdomshem, former och tidpunkt för granskningen har ännu inte bestämts.

Granskningens resultat i korthet:

• Ostrukturerade lektioner
  Många ungdomar får lite undervisningstid i få ämnen och med lärare som ofta saknar behörighet. Flera av de lektioner Skolinspektionen observerat genomfördes utan tydlig målsättning eller koppling till läroplanerna.

• Många avbrott i undervisningen
  Undervisningen är inte alltid prioriterad. Den störs många gånger av att elever ska träffa socialsekreterare eller behandlingsassistenter. Institutionerna borde, i större utsträckning än vad Skolinspektionen sett vid granskningen, värna undervisningen så att den kan genomföras på ett kvalificerat sätt. Risken med denna typ av ostrukturerade lektioner tillsammans med många avbrott är att deltagande vid lektionstillfällen ses mer som ett tidsfördriv än som meningsfull undervisning. Det finns också en betydande andel ungdomar som varken deltar i någon utbildning eller i praktik.

• Låga förväntningar på eleverna
  De ungdomar som har svårt med studiemotivationen anser inte heller att lärarna förväntar sig särskilt mycket av dem. Särskilt tydligt är det bristande intresset för undervisningen bland de placerade flickorna. Elevernas upplevelse av lärarnas bristande tilltro till deras förmåga riskerar att leda till en ökad känsla av misslyckande, minskad självkänsla som i sin tur missgynnar elevernas chanser att lyckas i skolarbetet.

• Otydlig styrning
  Det saknas bestämmelser om att det ska finnas en pedagogisk ledare som ansvarar för utbildning vid de särskilda ungdomshemmen. Det finns en risk att skolverksamheten och utvecklingen av undervisningen genom denna styrning blir otydlig.

• Stor otrygghet bland flickor i gymnasieskolan
  En förutsättning för lärande är att elever känner trygghet i den skolmiljö de vistas. I granskningen framgår att särskilt flickorna i gymnasieskolan upplever otrygghet både med andra elever, med personalen på hemmet och i viss mån även i skolmiljön.
     
• Får inte modersmålsundervisning
  Endast tre procent av de elever som har rätt till modersmålsundervisning får det och endast fyra procent av de som behöver studiehandledning på modersmål får detta. Samtidigt uppger SiS att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat kraftigt. Då både språkproblem och tolkbrist nämns som svårigheter i arbetet riskerar vistelsen på ungdomshemmet mer att likna förvaring än vård och utbildning.

Ladda ned
Skolinspektionens rapport ”Skolverksamheten vid statens särskilda ungdomshem” laddas ned på: skolinspektionen.se/sisungdomshem

För information
Kjell Gyllenswärd,
utredare,
08-586 084 86

Presskontakt
Åsa Ibrahim,
kommunikatör,
08-586 086 05

Taggar: