Flerspråkiga barns erfarenheter osynliggörs i förskola och skola
Presskontakt Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50
Webbplats www.skolinspektionen.se Det är sällsynt att förskolan och skolan låter verksamheten påverkas av att det finns barn som har en utländsk bakgrund och är flerspråkiga. Ändå vet man att utvecklingen av språk och kunskaper främjas när barnen känner igen sig och kan koppla det som sägs och står i böckerna till egna erfarenheter. Det visar en specialstudie i tolv kommuner som Skolinspektionen presenterar i dag.
Var femte grundskoleelev har utländsk bakgrund. Skolinspektionen har därför undersökt hur förskolan och grundskolan arbetar med språk- och kunskapsutveckling för att ge flerspråkiga barn och elever förutsättningar att nå de nationella målen. 21 förskolor och 21 grundskolor i totalt 12 kommuner har granskats. – Alla barn i Sverige har en ovillkorlig rätt till utbildning, oavsett om man har svenska som modersmål eller inte. Vi ser att förskolan och skolan har ett generellt intresse för flerspråkiga barns olika erfarenheter och bakgrund. Men man glömmer ofta bort dessa erfarenheter när man planerar verksamheten. Följden blir att barnens språk- och kunskapsutveckling bromsas och de får onödigt svårt att nå målen i skolan, säger Agneta Ericsson, projektledare Skolinspektionen.
Granskningens resultat är inte generella för alla förskolor och skolor i landet, men ger exempel både på problem och på vad som kan göras för att förbättra språk- och kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga barn.
Skolinspektionens slutsatser Skolinspektionen lyfter i första hand följande slutsatser om de granskade förskolorna och skolorna:
? Svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv. Det är sällsynt att förskolan och skolan kopplar verksamheten till något som det flerspråkiga barnet känner igen och som skulle kunna skapa sammanhang och förståelse. ? Trygghet tar över. Många förskolor präglas av en inställning att flerspråkiga barn framförallt behöver trygghet. Förskolans uppdrag att stimulera och utmana barnen i deras lärande får därmed inte det utrymme det borde ha.
? Personalen saknar kunskap om barnen. Personalen vet oftast bara vilka språk barnen talar, och inget mer. I aktiviteter och undervisning tar man sällan tillvara barnens olika erfarenheter och kulturella bakgrunder. ? Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv. Skolan ser utvecklingen av modersmål som "någon annans ansvar", ibland en modersmålslärares, ibland föräldrarnas. Skolan följer sällan upp resultaten i ämnet och elevens kunskapsutveckling nämns sällan i utvecklingssamtalen eller i elevernas individuella utvecklingsplaner.
? Oklart om ämnet svenska som andraspråk. Ämnet hanteras ofta som ren färdighetsträning utan sammanhang med det övriga innehållet i skolan.
Skolinspektionens rekommendationer De flerspråkiga barnen är individer med olika erfarenheter, behov, intressen och, inte minst, språklig och kunskapsmässig nivå. Skolinspektionen lyfter fram flera exempel på vad rektor och personal kan göra för att ge varje flerspråkigt barn bra förutsättningar att nå de nationella målen:
? Ta reda på varje barns erfarenheter, kunskaper, språkliga förmågor och livsmiljö. Anpassa sedan verksamheten och undervisningen och knyt an till barnets erfarenheter.
? Se lärandet som en viktig del i verksamheten redan i förskolan, ha höga förväntningar och utmana barnen i deras lärande.
? Låt arbetet med språkutveckling ingå i alla ämnen i syfte att skapa mening och förståelse hos eleven. ? Se till att förskolan medverkar till att barnen utvecklar sitt modersmål på det sätt som det är tänkt. ? Utveckla samverkan mellan modersmålslärare och övriga lärare så att modersmålsundervisningen får ett samband med övriga ämnen och blir en likvärdig del.
? Se till att de elever i grundskolan som behöver det, får studiehandledning på modersmålet.
? Utveckla undervisningen i svenska som andraspråk.
Skolinspektionens granskning ? Omfattar verksamheten för 3-5-åringar vid 21 förskolor och årskurserna 2 och 4 vid 21 grundskolor, samtliga kommunala, i totalt 12 kommuner: Borås, Fagersta, Haninge, Katrineholm, Kristianstad, Luleå, Malmö, Norrköping, Nässjö, Partille, Värnamo, Örnsköldsvik.
? Grundas på deltagande observationer i förskolor och i klassrum, enkät till föräldrar (på 25 språk), intervjuer med förvaltningspersonal, central ledning för modersmålsundervisningen, ledning för förskola respektive skola, personal och elever.
Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut Skolinspektionens rapport och de 12 kommunbesluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/flersprak-2010
Taggar: