Förskolans pedagogiska verksamhet i skymundan

I förskolan hamnar den pedagogiska verksamheten ibland i skymundan och mycket av lärandet i till exempel språk och matematik sker ogenomtänkt och oreflekterat. Rädsla för betygsliknande bedömningar leder också till bristande dokumentation. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag i 16 förskolor i åtta kommuner.

Att börja i förskolan innebär att ta ett första kliv in i utbildningssystemet. Det är viktigt att alla mål att sträva mot får utrymme i förskolans verksamhet eftersom de tillsammans bildar en välgrundad helhet. I granskningen framkommer att pedagogerna arbetar ambitiöst för att förverkliga förskolans uppdrag men vissa delar av läroplanen ofta hamnar i skymundan.

-  Ofta prioriteras de yngre barnens behov av omsorg på bekostnad av alla barns rätt till utveckling och lärande. Det kan leda till att de sedan inte får samma chanser i skolan, säger Veronica Bonivart Säfström, undervisningsråd Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen.

Det finns också tydliga brister i dokumentationen av vad barnen lär sig och deras utveckling.

-  Några förskolor är så rädda för att dokumentationen ska leda till betygsliknande bedömningar att de helt enkelt ”lagt ner pennan” och dokumenterar inte någonting alls, säger Veronica Bonivart Säfström.

De slutsatser av granskningen som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

Omsorg, fostran och lärande bildar inte alltid en balanserad helhet
Kärnan i förskolans pedagogiska uppdrag är att den ska ge alla barn de förutsättningar de behöver senare i livet. När inte lärandet ges tillräckligt utrymme i den dagliga verksamheten kan det få konsekvenser för barnen i deras framtida skolgång.

I en fjärdedel av förskolorna prioriteras de yngre barnens behov av omsorg före alla barns behov av utveckling och lärande. Mycket av lärandet sker ogenomtänkt och oreflekterat. Pedagogerna beskriver vad de gör i verksamheten och inte vilket syfte i relation till strävansmålen de har med olika aktiviteter.

Förskolornas rädsla för dokumentation blir ett hinder för utvärdering
På flertalet förskolor finns en stor osäkerhet kring hur man ska följa och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrade kunnande. Några förskolor är så rädda för att dokumentationen ska leda till betygsliknande bedömningar så de helt enkelt inte dokumenterar någonting. Detta leder i sin tur till att det blir svårt för pedagogerna att utvärdera verksamheten och veta vad barnen lärt sig.

Alla mål att sträva mot förekommer inte i verksamheten
Målen inom språk och kommunikation samt matematik genomsyrar stora delar av förskoleverksamheten. Flera av de övriga målen att sträva mot upplevs svåra att genomföra eller så arbetar förskolorna med dem utan att reflektera över varför man gör de aktiviteter man gör. De mål som exempelvis rör förmågan att ha respekt för andra kulturer, modersmålsstöd samt förstå enkla naturvetenskapliga fenomen förekommer inte lika ofta i den dagliga verksamheten.

Förskolornas lärandemiljöer är inte alltid inspirerande
Nära hälften av de granskade förskolorna har miljöer som inte är tillräckligt inspirerande. Flera förskolor är inrymda i lokaler som inte ursprungligen är avsedda för förskoleverksamhet vilket kan medföra svårigheter att genomföra läroplanens intentioner. På flera förskolor har pedagogerna medvetet valt att det inte ska finnas så mycket lekmaterial framme, med motiveringen att det blir rörigt och att de mindre barnen inte kan hantera detta.

Goda exempel

Det finns exempel på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn förutsättningar att utvecklas i förhållande till målen i läroplanens avsnitt ”Utveckling och lärande”.

• Pedagoger arbetar aktivt med att få varje barn att utveckla sin identitet, känna trygghet och kunna sätta ord på känslor.
• På en förskola arbetar man tematiskt vilket medför att flera mål vävs in i aktiviteten. Med fokus på ”All världens sagor” får barnen lära sig mer om andra länder, något som främjar kreativitet och lek.

Skolinspektionens granskning

Skolinspektionens granskning omfattar 16 förskolor i åtta kommuner: Aneby, Arboga, Halmstad, Lidköping, Orsa, Pajala, Tibro och Vindeln.

• Syftet har varit att granska hur förskolorna arbetar med att ge barn förutsättningar att utvecklas i förhållande till målen i läroplanens avsnitt ”Utveckling och lärande”.
• Granskningens resultat är inte generella för alla förskolor i landet, men ger exempel på brister och väcker frågor som kan bidra till att förskolor generellt kan förbättra det pedagogiska uppdraget.
• Granskningen grundas på dokumentstudier, verksamhetsbesök och intervjuer.
• Besöken på förskolorna gjordes under hösten 2010.

Ladda ner

Ladda ned rapporten här www.skolinspektionen.se/forskolan2011

För information

Veronica Bonivart Säfström, undervisningsråd, 08-586 082 21.

Presskontakt

Joanna Abrahamsson, pressekreterare, 08-586 082 48.

Taggar: