Granskning av läromedel i kemi vid 14 grundskolor: Elever får inte tillgång till moderna läromedel

De läromedel som elever i årskurs 4 och 5 har tillgång till är inte alltid aktuella, täcker inte alla viktiga delar av ämnet och anpassas inte efter elevernas förutsättningar och behov. Det är också sällsynt att skolorna utvärderar läromedlen på ett systematiskt sätt. Det visar en genomgång av vanliga läromedel i kemi som Skolinspektionen gjort vid 14 grundskolor.

– Läromedlen är ett av lärarens viktiga redskap för att hjälpa eleverna att lära sig och förstå ett ämne. Det är därför anmärkningsvärt att eleverna inte får tillgång till nyare och uppdaterade läromedel på flera av de granskade skolorna. Det är också märkligt att skolan sällan lyssnar på vad eleverna tycker om läromedlen. Det är ju viktigt att veta vad som väcker elevernas intresse och engagemang, och det kan vara avgörande för kunskapsutvecklingen, säger Michael Erenius, undervisningsråd Skolinspektionen.

Läromedlen ska bidra till att eleverna uppnår målen för undervisningen. Vilka läromedel som väljs bestämmer varje rektor och skola själv. Det finns ingen central instans som granskar och godkänner läromedel. För att se hur skolor arbetar för att välja läromedel och hur de läromedel som väljs ser ut har Skolinspektionen granskat läromedel i ämnet kemi i årskurserna 4 och 5 vid 14 grundskolor runt om i landet.

Granskningen visar sammantaget att läromedlen anpassas i allt för liten utsträckning till elevernas varierande förutsättningar och behov. Det finns därför risk för att eleverna inte utmanas och stimuleras i sin kunskapsutveckling vilket leder till sämre kunskapsresultat.

Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men pekar ut viktiga problemområden och vad som kan göras för att höja kvaliteten i valet av läromedel. De slutsatser som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

• Omoderna läromedel. En av tre granskade skolor har inaktuella läromedel som inte speglar nutidens samhälle, värderingar och frågeställningar. Flera av de granskade läromedlen är mer än 10 år gamla, ett av dem gavs ut för 20 år sedan. Få skolor använder digitala läromedel.
• Läromedel missar delar av ämnet. Nästan hälften av skolorna har läromedel som inte täcker väsentliga delar av ämnet eller som inte förmedlar en sammanhängande bild av ämnet.
• Omedveten hållning. Två av tre granskade skolor reflekterar inte alls över hur kvinnor och män skildras i de valda läromedlen. Inte heller resonerar man om hur människors etnicitet representeras.
• Rektor styr inte valet av läromedel. Det är lärarna som väljer vilka läromedel som köps in och rektorerna har sällan inflytande över annat än vad det får kosta.
• Läromedlen utvärderas inte. Ingen av de granskade skolorna har som rutin att systematiskt utvärdera de läromedel som används.
• Eleverna hålls utanför. Skolorna frågar sällan eller aldrig eleverna om vad de tycker om läromedlen och de får sällan vara med och lämna synpunkter när skolan köper in eller tar fram nya.

Skolinspektionens granskning

• Omfattar årskurs 4 och 5 vid 14 grundskolor, 11 kommunala och 3 fristående, i totalt 14 kommuner: Avesta, Danderyd, Göteborg, Heby, Hässleholm, Hörby, Stockholm, Strömstad, Tjörn, Trelleborg, Uppsala, Varberg, Värnamo och Älmhult.
• Grundas på lektionsbesök, genomgång av de 12 vanligaste blädderbara läromedlen i kemi i de besökta skolorna samt intervjuer med rektor, lärare och elever.

Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut

Skolinspektionens rapport och de 14 skolbesluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/kemi-2011

För information

Michael Erenius, undervisningsråd, 08-586 081 95

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Taggar: