Granskning av samhällskunskap vid 38 gymnasieskolor: Yrkeselever nöjda med undervisningen i samhällskunskap

Undervisningen i samhällskunskap på yrkesförberedande program skulle kunna bli ännu bättre om den knöt an till yrkesinriktningen i det program som eleverna går. Det visar en genomgång av undervisningen i samhällskunskap vid tre yrkesförberedande program på 38 gymnasieskolor.

– Alla elever behöver få utveckla sin förmåga att ställa frågor och vässa argumenten i samhällsfrågor – det är grundläggande för medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det är därför glädjande att eleverna ges denna möjlighet i samtliga skolor som vi granskat. Men undervisningen knyter inte an till yrkesinriktningen. En tydligare koppling till programmålen skulle göra undervisningen mer meningsfull för eleverna, säger Eleonor Duvander, undervisningsråd Skolinspektionen.

De slutsatser som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

• Målen att sträva mot genomsyrar undervisningen. Eleverna i de granskade skolorna får möjlighet att praktisera demokratins värdegrund och utveckla förmågan att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter. Det är glädjande resultat och ganska ovanligt jämfört med tidigare resultat i Skolinspektionens tillsyn och ämnesgranskningar.
• Liten koppling till programmet. Undervisningen skulle kunna anpassas mer till det program som eleverna går genom att låta karaktärsämnena påverka undervisningens innehåll i högre grad.
• Lärarna behöver samverka bättre. En orsak till den svaga kopplingen till programmet kan vara att samhällskunskapslärarna samverkar för lite med karaktärsämneslärarna. Ofta beror det på att det är svårt att få till rent praktiskt. Om samverkan sker är det på enskilda lärares initiativ, och rektorerna är sällan pådrivande.
• Alla lärare individanpassar inte undervisningen. I några skolor låter lärarna undervisningen präglas av uppfattningen att eleverna inte är särskilt intresserade av samhällskunskap och inte strävar högre än att nå godkänt betyg. Där finns risk för att undervisningen inte stimulerar varje elev att utvecklas så långt som möjligt.
• Ansvaret för att få stöd läggs på eleven. Alla skolor har former för att ge elever stöd, men ofta krävs det att eleverna själva tar initiativ och ansvar för att få stöd. I lokaler där stöd ges i flera ämnen samtidigt saknas det ofta en lärare i samhällskunskap.

Skolinspektionens granskning

• Omfattar tre yrkesförberedande program (bygg-, fordons-, och industri-programmet) på 38 gymnasieskolor, 31 kommunala och 7 fristående, i totalt 37 kommuner: Borås, Eksjö, Falköping, Falun, Gävle, Hallsberg, Haninge, Hedemora, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Kalix, Kalmar, Karlskrona, Kiruna, Kungsbacka, Kävlinge, Landskrona, Ljusdal, Lycksele, Mjölby, Mora, Motala, Ovanåker, Partille, Stockholm, Strömsund, Söderhamn, Tibro, Uddevalla, Uppsala, Varberg, Vänersborg, Vännäs, Värmdö, Västerås och Växjö.

• Grundas på lektionsobservationer i Samhällskunskap A, dokumentstudier, analys av skriftliga prov/inlämningsuppgifter samt intervjuer med elever, lärare och rektorer.

Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut

Varje skola har fått ett eget beslut med krav på åtgärder eller rekommendationer om förbättringsområden. Besluten ger grund för förbättringar på respektive skola men inte för jämförelser mellan skolor.

Skolinspektionens huvudrapport och de 38 skolbesluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/samhallskunskap-gy-2011

För information

Eleonor Duvander, undervisningsråd, 08-581 081 80

Presskontakt

Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50

Webbplats

www.skolinspektionen.se

Taggar: